Vad gäller för att det som publiceras ska höra in under Tryckfrihetsförordningen (TF) respektive Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL), våra två mediegrundlagar.
Grundlagarnas regler för det som är tryckt respektive sänt är formella och kan upplevas som fyrkantiga. De är skrivna för att det inte ska vara innehållet som avgör om lagen gäller eller inte. Vi vill inte ha ett ”inte är åsikter som de här värda skydd” eller ”inte är det banaliteter som de här som yttrandefriheten gäller”.
Juridisk genomgång av grundlagarna
Tryckfrihetsförordningen, TF: Tryckfriheten är en viktig demokratisk rättighet. Den ger alla rätt att fritt ge ut böcker, tidningar och tidskrifter utan att myndigheterna i förväg granskar eller censurerar. Tryckfriheten syftar till att säkerställa ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande.
TF är tillämplig på skrifter som antingen har:
1. Framställts i tryckpress
2. Mångfaldigats genom fotokopiering eller någon liknande teknik
Under förutsättning att:
1. Utgivningsbevis gäller för skriften
2. Eller om skriften är försedd med en beteckning som visar att den är mångfaldigad, vem som har mångfaldigat skriften, samt ort och år för mångfaldigandet.
Den ansvarige utgivaren: En periodisk skrift ska ha en utgivare. Utgivaren utses av skriftens ägare (5 kap. 1 § TF).
En utgivare av en periodisk skrift ska vara:
- Över 18 år och folkbokförd i Sverige.
- Inte vara satt i konkurs.
- Inte vara satt under förvaltare.
När en ansvarig utgivare anmäls ska behörigheten intygas.
Tryckta skrifter behöver ett utgivningsbevis. Det finns trycka skrifter som bara ges ut en gång, exempelvis en bok. Den andra typen är periodiska skrifter. En periodisk skrift är någon form av tryckt skrift som har en bestämd titel och ges ut minst fyra gånger per år enligt en utgivningsplan.
Ägaren av skriften ska ansöka om utgivningsbevis hos PRV. Ansökan ska innehålla uppgifter om ägare, utgivare, skriftens titel, utgivningsort och utgivningsplan. Utgivaren registreras hos PRV i samband med ansökan. Utgivningsbeviset gäller i 10 år och måste därefter förnyas.
Utgivarskapet är kopplat till registreringen och inte vad som anges i tidningen för det fall att dessa uppgifter skulle skilja sig åt, det är därför viktigt att alltid registrera förändringar avseende utgivarskapet hos PRV.
Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL)
Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad rätt enligt YGL att i ljudradio, tv och vissa liknande överföringar, offentliga uppspelningar ur en databas samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst. YGL är även tillämpligt på databaser (ex. hemsidor).
YGL har till ändamål att säkra ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande.
Databaser
Med databas avses ofta en webbplats. För att kunna få ett utgivningsbevis måste webbplatsen eller databasen uppfylla följande kriterier:
- Den är tillgänglig för allmänheten.
- Den tillhandahålls på särskild begäran, det vill säga att besökaren aktivt söker upp den.
- Den är väl avgränsad och framstår som en sammanhållen produkt, exempelvis genom enhetlig formgivning.
- Den kan inte ändras av någon annan än redaktionen.
- Den har ett namn som innehåller ett domännamn.
- Den ska ha anknytning till Sverige, till exempel genom att redaktionen finns här.
- Den ska ha en ansvarig utgivare.
- Den ska ha ett namn som inte kan förväxlas med någon annan databas som finns registrerad hos Mediemyndigheten.
Automatiskt grundlagsskydd
Massmedieföretag omfattas av ett automatiskt grundlagsskydd. Massmedieföretag definieras enligt YGL som:
- Redaktioner för periodiska skrifter
- Radio- och tv-redaktioner
- Tryckerier
- Bok- och musikförlag
- Nyhetsbyråer
Massmedieföretag är skyldiga att registrera utgivare och namnen på databaserna till Mediemyndigheten.
Frivilligt utgivningsbevis
Omfattas en aktör/privatperson inte av reglerna för massmedieföretag går det att ansöka om frivilligt utgivningsbevis. Frivilligt utgivningsbevis prövas av MPRT efter en ansökan som visar att databasen eller webbplatsen uppfyller kraven för utgivningsbevis.
Den aktiva utgivaren
När du som utgivare står inför ett komplicerat, kanske dramatiskt beslut kan det kännas svårt att orientera – omständigheterna är nästan alltid komplexa. Här en enkel lathund som stöd:
- Det är dina beslut – börja med dig själv: var står du?
- Vad säger etiken, vad säger lagen?
- Vad står företaget för, vilken är vår tradition?
- Vad förväntar sig publiken, vad gör andra medier?
- Så – finns det skäl att ändra din ståndpunkt?
Utgivaren och ägaren
Grundlagsskyddet och med det utgivarskapet bygger på att de formella kraven uppfylls. I praktiken betyder det att man ska ha ordning på såväl sina viktiga handlingar, utgivningsbevis, databasanmälningar med mera, som på sina kunskaper i organisationen.
Det räcker inte om du har rätt papper om ingen i din organisation vet var de finns eller vad de innebär och hur de ska hanteras.
Det juridiska ansvaret
Ensamansvaret
En av de viktigaste principerna som följer av grundlagsskyddet är ensamansvaret. Denna regel följer av 8 kap. TF och 6 kap. YGL. Ensamansvaret reglerar vem som hålls ansvarig vid grundlagsbrott enligt TF eller YGL (se utgivaren och dem vi skriver om för en mer omfattande genomgång av grundlagsbrotten). Ansvarsreglerna gäller endast grundlagsbrotten enligt den katalog som framgår av 7 kap. 2-20 §§ TF och inte för andra kriminaliseringar i TF och YGL.
Ansvarig för grundlagsbrott i en periodisk skrift är den som var anmäld som utgivare när skriften gavs ut. En förutsättning för ansvar är alltså att utgivaren är anmäld som utgivare. Utgivarens namn ska anges i skriften, men detta påverkar inte i sig ansvarsfrågan då registreringen är det som styr ansvaret.
Ansvarskedjan
Som huvudregel kommer endast personen i den översta raden att ansvara och endast i undantagsfall (t.ex. om ingen utgivare har utsetts eller om utgivaren inte är behörig) så kan ansvaret tillfalla nästa kategori och så vidare. Utgivare och författares ansvar kan endast bäras av fysiska personer. Övriga kategorier kan vara juridiska personer. I samband med att straffrättsligt ansvar ska aktualiseras ansvarar en eller flera enskilda personer inom den juridiska personen. Du kan se en bild på ansvarskedjan här nedan.
Ställföreträdare
Om en ställföreträdare har anmälts och inträtt som utgivare, är i stället han eller hon ansvarig. Utgivaren är ansvarig för tryckfrihetsbrott, trots att en ställföreträdare har inträtt som utgivare, om ställföreträdaren inte längre var behörig när skriften gavs ut eller uppdraget annars upphört, eller var utsedd för skens skull eller uppenbarligen inte hade de befogenheter som krävs för att kunna utföra uppdraget som ansvarig utgivare.
Undantag
I vissa situationer åsidosätts den ansvarskedja som föreskrivs i TF och YGL. Det kan innebära att den ansvariga utgivaren ansvarar tillsammans med någon annan eller att någon annan helt hålls ansvarig för eventuella brott.
Detta kan exempelvis gälla:
- Regler kring upphovsrättigheter, förbud mot kommersiella annonser vid t.ex. marknadsföring av alkoholdrycker eller tobaksvaror och krav på produktmärkning eller produktinformation, förbud mot offentliggörande i yrkesmässig kreditupplysningsverksamhet, barnpornografi och viss personuppgiftsbehandling. I dessa fall gäller inte grundlagen, (1 kap. 11-14 §§ TF). (Mer i Kapitel 5. Din publik.)
- Brott mot anonymitetsskyddet. (Mer i Kapitel 4. Dina meddelare.)
- Kommersiell reklam och annonser faller som huvudregel utanför TF och YGL varför den som låtit föra in en annons i en tidning ofta bär ansvaret. Däremot gäller ansvarig utgivares vetorätt. (Mer i Kapitel 5. Din publik.)
- Brott som begås i samband med framtagandet av publiceringen som inte kan anses vara nödvändigt eller proportionerligt (Mer i Kapitel 3. Dina medarbetare.)
Organisera utgivarskapet
Medietekniken, mediekulturen och därmed förutsättningarna för medieekonomin ändras i hög hastighet. Det finns goda skäl att med jämna mellanrum fundera igenom hur vi organiserar ansvar och arbete. Vårt råd är att låta utgivarskapet vara en huvudroll. En rad faktorer påverkar organisationen:
- Mediets roll – varför publicerar vi?
- Våra flöden, kanaler och plattformar – vilken publiceringshastighet har vi?
- Vilka är publikens förväntningar: läsare, följare, kunder, dem vi vill påverka
- Våra resurser – vad medger de?
Exempel
Tidningen Z
Ett intressant rättsfall belyser lagens formella krav och vikten av att ha ordning.
Bulletin
I det digitala publicistiska universumet är osäkerheten större. Turerna kring nättidningen Bulletin våren 2021 illustrerar det.
Att tänka på:
- Håll ordning på handlingarna – håll koll på vad som gäller enligt lag.
- Håll koll på att reglerna om dokumentering följs.
- Tala igenom utgivaransvaret med ägaren.
Digitala publiceringar
Webbtidning och webbplatser
När du publicerar en text på webben är det viktigt att du registrerar dig som utgivare hos Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) om den digitala versionen inte är identisk med den tryckta versionen. Genom att göra denna registrering kommer din webbplats eller databas att omfattas av grundlagsskyddet.
För massmedieföretag, till exempel redaktioner för periodiska skrifter, kan det finnas möjlighet till automatiskt grundlagsskydd för deras databaser och/eller webbplatser under vissa förutsättningar. Om ditt massmedieföretag uppfyller dessa krav, måste du registrera utgivaren och namnen på databaserna hos MPRT.
För andra aktörer som inte är massmedieföretag finns det möjlighet att ansöka om ett frivilligt utgivningsbevis.
Det är viktigt att notera att ett beviljat utgivningsbevis är giltigt i 10 år. Det innebär att du inte behöver förnya din registrering förrän efter denna tidsperiod.
Checklista för ovanstående avsnitt.
Nästa avsnitt: Dina medarbetare.
Alla avsnitt: