Meddelaren har en nyckelroll i vår yttrandefrihet. Källskyddet är följaktligen något av det viktigaste vi har att upprätthålla. Det handlar såväl om meddelarens rätt att vara anonym och känna sig säker som vår trovärdighet som professionell medieverksamhet.
Meddelarskyddet måste hålla hela vägen ut i organisationen, därför ska alla medarbetare känna till källskyddet, vad det innebär och vad det betyder för hur jag arbetar – och leva efter det.
Meddelaren och lagen
En meddelare är skyddad i grundlagen genom TF och YGL. Begreppet meddelarfrihet ger var och en rätt att lämna uppgifter för publicering i ett grundlagsskyddat medium. Den grundläggande förutsättningen för att omfattas av meddelarskyddet är att meddelarens syfte ska vara att uppgifterna ska offentliggöras. Det krävs inte att någon publicering faktiskt sker men avsikten ska vara att uppgifterna lämnas för en publicering (direkt eller indirekt). Vidare ska uppgiften lämnas till vissa specifikt angivna mottagare som kan antas ske ”för vidare befordran”.
Den som har tagit befattning med tillkomsten eller utgivningen av en tryckt skrift eller med en framställning som har varit avsedd att införas i en tryckt skrift (TF) eller ett program eller en teknisk upptagning (YGL) får inte röja vad han eller hon då har fått veta om vem som är meddelare eller har en rätt till anonymitet.
Det föreligger vissa uttömmande undantag till denna tystnadsplikt enligt TF:
- Den till vars förmån tystnadsplikten gäller har samtyckt till att hans eller hennes identitet röjs.
- Det är tillåtet att behandla frågan om identiteten i fall där identiteten (namn eller pseudonym) redan är allmänt känd.
- Det rör sig om något av de grövre meddelarbrotten, dvs. högförräderi, spioneri osv.
- Vid förhandling inför domstol där en person antingen åtalats eller är skäligen misstänkt för vissa typer av särskilt angivna brott enligt TF eller YGL.
- En domstol finner i något annat fall att det av hänsyn till ett allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt att en uppgift om identiteten lämnas vid vittnesförhör eller förhör med en part under sanningsförsäkran. Bestämmelsen gäller i vanliga brott- eller tvistemål och fungerar som en generalklausul, där en avvägning görs mellan anonymitetsskyddet och det motstående intresset i det aktuella målet.
Tystnadsplikten är straffsanktionerad med böter eller fängelse i högst ett år.
Säkerheten, digitalt och fysiskt
Tänk igenom säkerheten. Det gäller i första hand sekretessen som meddelaren ska kunna känna sig trygg med. Men också för att minska risken för intrång, sabotage och stöld. Stora värden kan stå på spel.
Digital säkerhet:
- Epost – som ett vykort… kryptering?
- Lagring av material – vilken nivå behöver vi ha?
- Våra arbetsredskap – är säkerhetsnivån tillräcklig i mobiler, plattor, datorer, kameror mm?
- Vad har frilansare och andra leverantörer för säkerhet – vad har de tillgång till i våra system?
- Låt experter/rådgivare testa…
Fysiskt:
Har vi koll på besökare – kan de som söker oss känna sig trygga?
- Hur är det med ordningen i våra lokaler, hur hanterar vi dokument, hur hanterar vi datorer och material som är uppe på skärmen?
- När vi arbetar på andra platser, hemma, i en lobby, ett café, en buss, tågvagn eller flygkabin – är säkerheten och sekretessen säkrad?
Exempel
Ett intervjuat brottsoffer röjdes i Göteborgs-Posten, trots att man strävat efter att anonymisera.
Checklista för ovanstående avsnitt.
Alla avsnitt: