Både Altinget och Dagens industri bygger en framgångsrik affär på branschbevakande nyhetsbrev som riktar sig mot organisationer och företag. De hittar läsare där betalningsviljan finns.
– Det är så vi jobbat från starten 2014. Det är vår affärsmodell att ge ut vår journalistik i nyhetsbrev, säger Altingets chefredaktör Sanna Rayman.
Altinget har nyhetsbrev inom elva nischområden, bland annat arbetsmarknad, EU, miljö och energi och vård och hälsa. Det mest populära brevet bevakar rikspolitiken. Totalt har Altinget runt 10 000 betalande nyhetsbrevsprenumeranter.
– Vi har nästan fördubblat antalet nischer sedan vi startade. Vi tittar på vilka områden som är vita fläckar i vår bevakning, inom vilka sektorer det är mycket ny lagstiftning på gång och inom vilka branscher det finns en betalningsvilja, säger Sanna Rayman.
Nyhetstjänster inom B2B har ofta målgrupper som inte är så priskänsliga. Det visar HiGears och Sveriges Tidskrifters rapport om digitala läsarintäkter. Snittpriser för B2B-nyhetsbrev är 609 kronor i månaden, jämfört med 133 kronor/månad för konsumenttitlar.
Hur mycket kan man ta betalt för branschnyhetsbrev?
– Mycket! Vi är inte billiga, säger Sanna Rayman.
– Ganska mycket skulle jag säga, säger Jonas Jonsson, redaktionschef för Di.
Altingets branschbevakande nyhetsbrev kostar strax under 6 000 kronor per år. Snittpriset för Di:s branschbevakande nyhetsbrev ligger ungefär dubbelt så högt. Båda titlarna har en betalmodell där det är möjligt att skapa flera inloggningar per prenumeration. Altingets betaltrappa slutar på drygt 65 000 kronor per år för en licens med upp till 100 inloggningar.
– Historiskt har nyhetsbrev riktat sig mot toppchefer. Men egentligen vill man ju att hela företaget ska ta del av affärskritiska nyheter. Då passar våra prismodeller där man kan köpa företagsabonnemang och på så sätt få ned styckpriset på enskilda prenumerationer, säger Jonas Jonsson.
Precis som Altinget har Bonnier länge haft betalnyhetsbrev. Men medan nyhetsbreven är Altingets huvudintäkt så är det bara en del i en större medieportfölj för Bonnier.
Bonnier Business Press, som då ägde Di, köpte Svenska Nyhetsbrev av analysföretaget Bisnode 2013. I förvärvet ingick sex business-to-businessnyhetsbrev, varav flertalet var inom finansiell sektor. I dag drivs nyhetstjänsterna under Bonnier Business Medias paraply och de flesta av breven har hamnat under Dagens industri. Di:s fem branschbevakande brev Energimarknaden, Fond & Bank, Pensioner & Förmåner, Risk & Försäkring och det nyaste – Skogsindustrin, har tillsammans runt 15 000 prenumeranter.
– Vi kallar dem för Di:s nyhetstjänster. Dagens industri sveper över hela näringslivet, medan nyhetstjänsterna är ett sätt att fördjupa och specialisera sig ännu mer inom olika branscher, säger Jonas Jonsson.
Altinget har en redaktion på tolv personer. DI:s nyhetstjänster har en redaktion på fem-sex personer. Båda tidningarna har organiserat arbetet så att det för varje brev finns åtminstone en huvudansvarig.
– Vi tittar hela tiden på om det finns områden som vi kan växa inom, säger Jonas Jonsson.
Men vad är receptet för att lyckas med betalnyhetsbrev?
– Det gäller att vara specifik. Ge unik information som inte går att hitta någon annanstans. Det är då värdet uppstår – och läsarna blir villiga att betala premiumpriser, säger Jonas Jonsson.
Text: Matilda Nilsson
Foto: Jesper Frisk, Arthur Cammelbeeck och Getty Images