Ny branschrapport: Så gick tidskrifterna 2024
Tidskrifternas omsättning minskar och antalet titlar har blivit något färre. Det visar Sveriges Tidskrifters purfärska rapport Tidskriftsbranschen i siffror, producerad av IRM. Totalt omsatte tidskriftsbranschen 6,3 miljarder 2024, vilket är en minskning med 5 procent jämfört med året innan. De ökande digitala läsarintäkterna är en av få ljuspunkter i rapporten.
– De digitala läsarintäkterna fortsätter att öka. Och de ökar också på de kommersiella större förlagen, säger Kerstin Neld, vd för Sveriges Tidskrifter.
Det är också ökningen av de digitala läsarintäkterna som bromsar det totala tappet av intäkter för branschen. Jämfört med 2023 har de digitala läsarintäkterna ökat med 15 procent. Mellan 2022 och 2023 ökade de med 22 procent. Den största delen av intäkterna står fortfarande papperstidningar för. Men nu ställer alltså även större kommersiella förlag om till digitala prenumerationsaffärer.
– Tidskriftsbranschen måste hitta till de digitala läsarintäkterna. När man får i gång den läsaraffären så snurrar det på ganska snabbt. Det kan man se på de mindre nischade titlarna som har lyckats bra och man ser det även på dagspressen. Men det är mycket svårare för de stora kommersiella förlagen som ger ut breda livsstilstitlar. Det har en tuff konkurrens från gratisinnehåll på TikTok, YouTube och andra sociala kanaler, säger Kerstin Neld.
Utmaningarna för tidskriftsbranschen är många. Stora techbolag tar stora bitar av annonskakan och ökningen av digitala läsarintäkter täcker inte minskningen i andra intäktsslag. Därtill får de flesta tidskrifter inte mediestöd, till skillnad från till exempel dagstidningar.
– Nu har vi mätt Tidskriftsbranschen i siffror i nio år, och på den tiden har det försvunnit 2 miljarder kronor i intäkter för branschen. Det är mycket. Samtidigt har vi ett stort kostnadstryck, och tryck på innovation och utveckling som också kostar pengar. Så det är inte konstigt att det är tufft i vår bransch – och parallellt med det finns det inget mediestöd att söka, säger Kerstin Neld.
De totala läsarintäkterna var stabila under pandemin, men har minskat sedan 2021. De totala annonsintäkterna ökade under 2021 och 2022, men därefter har trenden vänt nedåt.
Tidskrifter har alltid varit innovativa och många publicister har flera intäktsben vid sidan av prenumerationsaffären och annonser. Men också de övriga intäkterna från till exempel e-handel och event har vänt ned 2024.
– Det finns en stor innovationsgrad i vår bransch, men då är det lite trist att det inte utväxlar sig i fortsatt tillväxt, säger Kerstin Neld.
För Kerstin Neld är det tydligt att det behövs ett mediestöd som också riktar sig till tidskrifter i Sverige, i likhet med hur stödmodellen ser ut i till exempel Danmark.
– Vi tycker att det är så snedvridet att tidskrifterna inte får mediestöd. Varför ska man i den digitala världen försöka skilja på vad som är en dagstidning och en tidskrift?
Den största andelen av Sveriges runt 4 000 tidskriftstitlar är så kallade medlemsmagasin som ges ut av medlems- och intresseorganisationer eller fackförbund. Därefter följer gratis- och kundmagasin, populärpress och fackpress.
Text: Matilda Nilsson
Foto: Sara Arnald
Alla medlemmar i Sveriges Tidskrifter kan ladda ner rapporten via lösenord (som skickades ut via mail samtidigt som publiceringen av den här artikeln).