Arkitekten går mot strömmen
Arkitekten har gått motsatt riktning mot många organisationstidningar. Den har blivit mer oberoende. Och läsarna gör tummen upp.

Omslag Arkitekten–Vi är väldigt stolta över tidningen, säger Tobias Olsson, förbundsdirektör på Sveriges Arkitekter.

För fem år sedan bestämde sig förbundsledningen att göra något radikalt – att modernisera och professionalisera Arkitekten. Gränsen mellan journalistik och kommunikation skulle göras tydligare.

En ny redaktör – Maria Blom – anställdes. Hon blev ansvarig utgivare och fick i uppdrag att göra en tuffare tidning som också granskar förbundet.

–Det är ju fullt rimligt. Styrelsen använder 70 miljoner varje år på verksamheten och det måste tidningen kunna granska. Medlemmarna ska känna sig trygga med att det är någon som håller koll också, säger Tobias Olsson.
Arkitektens ägarpolicy som justerats några gånger sedan Maria Blom tillträdde slår fast att ”Arkitekten är en journalistisk produkt som följer pressetiska regler. För det redaktionella innehållet svarar redaktionen. Chefredaktören är ansvarig utgivare”.

Men enligt Tobias Olsson räcker det inte.

–En självständig relation är inget man kan slå fast i en policy i ett beslut och sen är det klart. Jag tror den självständigheten hela tiden måste hållas levande genom en förståelse för varför det är bra. Därför är det viktigt att prata med tidningen, ett vakuum är farligt. Men vi är hela tiden överens om vikten av tidningens självständighet.

Samtidigt som Arkitekten fick en mer fristående roll vässade Sveriges Arkitekter sin egen kommunikation och startade en kommunikationsavdelning. Förbundet har flera egna kanaler att nå ut i och har även några sidor till eget förfogande i Arkitekten.

Något som alla vinner på. Inte minst medlemmarna. De får rak och tydlig information från förbundet och oberoende journalistik från Arkitekten. Något som läsarna – en klar majoritet är medlemmar i Sveriges Arkitekter – gillar. Den senaste läsarundersökningen från 2017 talar sitt tydliga språk.
Antalet läsare som ger tidningen ett helhetsbetyg på 5 eller 6 på en tiogradig skala har ökat från 19 procent till 61 procent.

En viktig del i Arkitektens journalistik är deras gräv, menar Tobias Olsson.

–Vi har 1,5 tjänst som utredare på förbundets samhällspolitiska avdelning. Tidningen har fem journalister som också gör djuplodande utredningar, gräv. Skillnaden är att jag inte kan bestämma vad de ska gräva om. Men de gör det ofta mycket bättre än vi skulle gjort. De ställer helt andra frågor.

Har du några exempel?

–Ja, de gjorde ett rejält gräv om var alla forskningspengar som har att göra med arkitektur går. De gick igenom varenda ansökan. Resultatet har använts i hela branschen. De har också granskat vilka kommuner som har stadsarkitekter eller inte och inför valet kollade de vilka arkitekter som ställde upp och för vilka partier, säger Tobias Olsson.

Tobias Olssons argument för Arkitektens oberoende

  • 1. Håller koll på förbundsledning.
    Beslutar styrelsen om en miljöpolicy vet
    medlemmarna att tidningen kommer att
    kolla så det följs. Då blir besluten på allvar.
  • 2. Nöjda medlemmar.
    Läsarundersökningarna blir bättre
    och bättre.
  • 3. Bättre förbundsinformation.
    Kommunikationsavdelningen får en
    tydligare roll. De vänder sig direkt till
    medlemmarna i olika kanaler.

Arkitektens ägarpolicy
Senast uppdaterad: 2018.
Ägarpolicy: 15 rader på en A4-sida.
Portalparagraf: Arkitekten är en journalistisk produkt som följer pressetiska regler. För det redaktionella innehållet svarar redaktionen. Chefredaktören är ansvarig utgivare.

Arkitekten
Upplaga: 14 000 (TS, juli 2017-juli 2018,
+ 200 ex).
Webbläsare: 55 000 sidvisningar i november
(+ 41% mot våren 2018).
Chefredaktör och ansvarig utgivare: Maria Blom.
Antal nummer per år: 11.
Startade: 1976.
Ägare: Sveriges Arkitekter.

    Vill du bli medlem? Gör en intresseanmälan så återkommer vi.

    Samhällsbärande
    Bland tidskriftsbranschens över 4000 olika titlar ryms en mängd aktörer med en samhällsbärande roll, både som kulturbärare och som en stark del av den svenska demokratin.
    Fyra tidskrifter som gör skillnad

    Prenumerera på Sveriges Tidskrifters nyhetsbrev

      Lyssna på Tidskriftspodden

      Lyssna här