Styrgruppen har bestått av Alexander Armiento, chefredaktör och ansvarig utgivare, Publikt, Maria Blom, chefredaktör och ansvarig utgivare, Arkitekten och Kerstin Weyler chefredaktör och ansvarig utgivare, Skolledaren.

En organisationstidning med redaktionellt självständig ställning…

1. Ger röst åt medlemmarna
… och säkerställer att en mångfald av skilda medlemsåsikter kommer till uttryck. Tidningen bidrar på så sätt till den fria åsiktsbildningen inom organisationen och spelar en viktig roll i den interna demokratin.

En tidning med journalistiskt uppdrag speglar olika uppfattningar och låter dem brytas mot varandra. Även kritiska medlemmar kan med förtroende vända sig till redaktionen. Det gör tidningen till ett utmärkt verktyg för att informera sig om opinionen bland medlemmarna. Det journalistiska arbetssättet säkerställer också att sakpåståenden kontrolleras och att kritik får bemötas, vilket inte alltid är fallet om debatten söker sig andra vägar. Tidningen ger läsarna den information de behöver för att själva bilda sig välgrundade uppfattningar.

2. Ökar transparensen 
… och signalerar att organisationen klarar att granskas, vilket visar på tillit och självförtroende och bidrar till organisationens trovärdighet. Tidningen verkar i medlemmarnas intresse genom att avslöja missförhållanden både inom organisationen och i omvärlden.

En tidning med redaktionellt självständig ställning kan bidra till en sund medvetenhet i den egna organisationen om att verksamheten och dess företrädare måste tåla granskning. Att ge sin medlemstidning ett granskande uppdrag är ett effektivt sätt att desarmera försök att utmåla organisationen och dess företrädare som drivna av ett snävt egenintresse.

3. Är en effektiv omvärldsbevakare… eftersom tidningen fångar upp vad som är på gång inom bevakningsområdet och vad som är intressant för medlemmarna, och står fri att granska motparter och makthavare utan att behöva ta sådana hänsyn som kan hindra organisationens officiella företrädare.

En redaktion med självständig ställning kan använda hela journalistikens verktygslåda för att få fram fakta. Journalister kan få tillgång till makthavare och fritt ställa också obekväma frågor. De har större frihet att i sitt arbete handskas med personuppgifter än vad andra verksamheter har. Källskyddet ger möjlighet för visselblåsare att vara anonyma om de vänder sig till redaktionen.

4. Skapar genomslag 
… därför att den fria journalistiken har större trovärdighet än ledningsstyrd kommunikation. På grund av det fångar andra medier i högre grad upp innehållet och sprider det i sina kanaler vilket leder till att frågorna får mer uppmärksamhet i samhällsdebatten.

En tidning som enbart förmedlar det som är ledningens budskap för dagen väcker inte samma intresse som fri journalistik. När frågorna hanteras av opartiska journalister får de större genomslag.

5. Bidrar till demokratin
… eftersom den fria journalistiken är en grundförutsättning för ett demokratiskt samhälle. Att en organisation bidrar till opartisk nyhetsbevakning och granskning är särskilt viktigt då många andra medier världen över är satta under press, såväl ekonomiskt som politiskt.

Kvalitetsjournalistik går inte att ta för given. En organisation bör vara med och ta ansvar för att det finns en kvalificerad bevakning av det egna intresseområdet. Genom att ställa sig bakom fri journalistik stärker man också journalistiken mot angrepp från krafter som vill motarbeta den. I Sverige har flertalet större organisationer valt att ge sina medlemstidningar en redaktionellt självständig ställning. Det har utgjort ett viktigt bidrag till samhällsdebatten och stärkt vår demokrati. Det är en tradition värd att slå vakt om.

Här kan du ladda ner argumenten som en pdf-fil.

Så arbetar tre förbund med sina tidningar

Nedan kan du ladda ner tre case signerade Fredrik Nejman om hur tre förbund arbetar för att medlemstidskriften ska ha en självständig ställning.