Tre insikter från en heldag om AI
Den 7 mars arrangerade Berghs en unconference om AI för andra året i rad. Upplägget med en unconference är att besökarna själv skapar och styr över innehållet. I det här fallet fick vem som helst föranmäla intresse av att tala under dagen och Berghs satte ihop ett program utifrån det.
Det märks att AI-frågorna verkligen är hajpade just nu och precis som vanligt med nya teknologiska utvecklingssprång berörde talarna både möjligheter och risker med den nya tekniken, men fördelarna och möjligheterna var nog ändå det som stod mest i fokus.
3 insikter om AI
Här är tre spaningar kopplat till medievärlden och publiceringen av redaktionellt material som gick att utkristallisera efter att ha tagit del av ett gäng föreläsningar under heldagen på Berghs.
- “Den skrivkunniga På Spåret-människan är mästaren av AI”
Journalisten och författaren Klas Ekmans budskap var att den som kommer att bemästra (generativ) AI bäst är den som har förmåga att både kravställa och kvalitetssäkra resultatet. Att vara allmänbildad, kunna referenser, vara bra på att skriva promptar och sedan bedöma resultatet är avgörande enligt honom. - Det mänskliga är det som är värt något
Det här var också något som till exempel Martin Schrammel från OTW lyfte i sin föreläsning. Flera av föreläsarna under dagen beskrev vilken stor hjälp AI-tekniken kan ge oss människor, men samma föreläsare var dock relativt eniga om att det som både nu och i framtiden skapar värde är det som är mänskligt. Att låta en generativ AI-tjänst skriva 1000 artiklar inom ett ämne är kanske bra att mata sökmotorerna med, men det kommer bara leda till att den sortens innehåll finns i överflöd (minskar i värde) medan det personligt skapade stiger i värde. Redan idag värderar vi för det mesta handgjorda föremål högre än fabriksproducerade. - ”Nya verktyg kräver nya roller”
Det var budskapet från Lisa Bydler på Curious mind. Hon pekade på att generering inte är samma sak som publicering. Likt Klas Ekman lyfte hon förmågan att både kvalitetssäkra och kravställa som avgörande för att lyckas med sin AI-användning. Som vanligt måste man förstå sin målgrupp, ha ett tydligt syfte med det som produceras samt beräkna effekt och kostnader för att kunna avgöra om insatsen är värd att genomföra. Hon jämförde också den fas vi befinner oss i nu med hur det var när enkla och billiga publiceringsverktyg blev tillgängliga för många. Även då fanns en diskussion om hur programmerare eller kommunikatörer skulle bli arbetslösa eftersom tekniken gjorde jobbet åt dem. Men trots att världens mest använda publiceringsverktyg (WordPress) är gratis idag så ser vi inte en stor arbetslöshet hos vare sig programmerare eller innehållsproducenter.
Så kan AI påverka journalistiken
Katarina Strömberg, som bland annat hållit i kurser om att skriva för AI hos oss på Sveriges Tidskrifter, gjorde en spaning kring AI och journalistiken. Här var en av hennes bilder som visar hur AI kan påverka hur medier kan jobba framöver. Nya affärsmöjligheter, summeringar, nya arbetssätt och analyser är några av användningsområdena. Ett annat område som AI kan hjälpa till med är att få utväxling på tidigare publicerat material, det vill säga ens artikelarkiv.
Vill du veta mer?
Under vår sektion Guider & Verktyg hittar du flera guider inom AI. Bland annat kan du lära dig mer om hur du skapar en AI-policy för din tidskrift, hur du kan lyckas med dina AI-bilder samt hur du kan integrera AI-stöd i den redaktionella verksamheten.
Text och foto: Fredrik Wass, Sveriges Tidskrifter.