Skriv på fler språk! – En guide i tolv steg

Globalisering, migration och affärsförbindelser över landsgränserna. För att nå nya målgrupper väljer en del publicister att skapa innehåll på flera språk. Kommer vi att se mer av det framöver i och med den ökade globaliseringen och digitaliseringen?

Nyligen valde tre stora nordiska dagstidningar, Helsingin Sanomat, Politiken och DN, att börja publicera innehåll om kriget i Ukraina på ryska. Det gemensamma digitala initiativet News in Russia är ett sätt att tillgängliggöra oberoende nyheter om den Putin-ledda invasionen. News in Russia finns på tidningarnas sajter, som RSS-flöde och på meddelandetjänsten Telegram.

Satsningen har blivit omskriven. Det är ett extremt initiativ, tidningarna vänder sig utanför sin egen geografiska zon för att nå rysktalande personer som blivit avskurna från fri och oberoende journalistik. Många skulle kalla det för ett demokratiprojekt, samtidigt blir det också ett sätt att marknadsföra de stora dagstidningarnas journalistiska varumärken.

Men det här är inte första gången som en svensk publicist väljer att översätta sitt innehåll till flera språk. Inom public service har SR och SVT länge jobbat med innehåll på andra språk än svenska. Från och med 2014 delar SR ut sitt språkpris även i en kategori för medarbetare i program på andra språk.

Inom tidskriftsvärlden finns det också exempel på tidningar som skriver på flera språk. Serietidningen Bamse har funnits på finska sedan starten 1973. Hem & Hyra började publicera texter på arabiska 2020. Och förra året valde Universitetsläraren att kontinuerligt publicera delar av sitt innehåll på engelska.

För tidskrifter som vill nå utanför Sveriges gränser går det förstås även att skapa specifika editioner på andra språk för andra delen av världen. Livsstilsmagasinen Plaza och ELLE har till exempel länge jobbat med parallella tidningsutgåvor i flera länder. I den här guiden väljer vi dock inte att gå djupare på franchisemodellen.

Här följer en steg för steg-guide med tips till publicister som vill skriva på fler språk.

Tre skäl till andra språk än svenska

1. Målgrupp. Svenska är långt ifrån det enda modersmålet som talas i Sverige. Vi lever i en global värld. Vårt näst största språk är arabiska, därefter följer finskan. Det största främmande språket i Sverige är förstås engelskan och inom en del professioner är engelskan det vardagliga språket. Vilket språk är din målgrupp mest bekväm med? På vilket språk tar de helst del av nyheter?

2. Community. Digitala tidskriften The Local som startade i Sverige finns nu i tio olika europeiska länder. Tidskriften läses av fem miljoner utlandsfödda. The Local är ett lysande exempel på hur man kan bygga en community kring ett annat språk än svenskan. The Local är helt och hållet på engelska och vänder sig till personer i karriären.

3. Demokrati. ”Demokratin dör i mörker. Ett fritt flöde av oberoende information är nödvändigt för att hålla hoppet uppe om fred och humanitet”, skriver chefredaktörerna för Helsingin Sanomat, Politiken och DN i ett brev om det gemensamma initiativet News in Russia. Finns det personer som inte talar svenska som behöver ta del av journalistiken i din tidning av demokratiskäl, för att förstå vårt samhälle eller för att få en opartisk bild av nutida skeenden? Vår spaning är att många satsningar på andra språk görs för att ge utsatta individer bättre tillgång till korrekt information. Demokratiskälet väger starkt för många språksatsningar.

Börja publicera på andra språk – en guide i tolv steg

1. Läsarnas modersmål

För vem skriver din tidning? Vilka intresserar sig för frågorna du bevakar? Finns det läsare inom din målgrupp som du missar om din publikation bara finns på svenska? Du känner din läsekrets bäst. Kan du nå en ny grupp av människor – och stärka communityn runt ditt varumärke – genom att göra publiceringar på ett annat språk?

2. Ha omvärldskoll

De allra flesta tidningar kommer nog fortsätta att bara publicera på svenska. Men om det är den vägen din publikation väljer se till att alltid ha ett finger i luften så att du inte missar vart vinden blåser. Det gäller att ha koll så du inte missar om ett annat språk än svenska blir avgörande för din målgrupp.

3. Utvärdera redaktionens kompetens

Vilka språkkunskaper har ni på din tidning? Och vilka behöver ni ha just nu? Behöver ni rekrytera personer som behärskar något visst språk? Under kalla kriget var språkkunskaper i ryska eftertraktat inom svensk journalistik. Därefter blev arabiskan ett viktigt språk, men i och med Ukrainakriget har ryska språkkunskaper åter blivit avgörande för många journalister. Vilket språkfält är viktigt för din publikation. Inte bara för att publicera på just det språket, men även för att kunna göra granskningar inom ert bevakningsområde på bästa sätt.

4. Gör en budget

Självfallet måste du ha råd att publicera på ett annat språk om bestämmer dig för att det är rätt väg att gå. De kostnader du får räkna med gäller bland annat översättningar och avtal med frilansare. Du kan även komma att behöva redaktionella resurser i form av arbetstid för att publicera innehållet på ett bra sätt.

5. Kanalval

Var finns målgruppen som du vill kommunicera med på ett annat språk än svenska? Var får du på bästa sätt kontakt med dem så att de får kännedom om ditt material? Det räcker inte med att bygga ut webbplatsen med en flik för ett annat språk, du behöver knyta målgruppen till dig även i andra kanaler, till exempel via en grupp för ditt innehåll på Facebook eller ett specifikt nyhetsbrev på ett annat språk.

6. Fixa avtalen

Svenska Journalistförbundet skulle nog hävda att din tidning gör en ny publicering om du publicerar en text som redan varit publicerad på svenska på ett annat språk. Det blir en ”andra” publicering av innehållet. För att inte hamna i onödig tvist med journalister och frilansar, se till att redan från start ha med i avtalen att texter kan komma att publiceras på fler språk.

7. Knyt översättare till publikationen

För att skapa ett kvalitativt innehåll på ett annat språk än svenska behöver du hitta en duktig översättare som du kan knyta till din tidning. Försök hitta en person som inte bara är kunnig inom sitt språkfält utan som också förstår journalistik, journalistisk prosa och journalistikens villkor.

8. Struktur på hemsidan

Det är lätt hänt att det ”andra” språket får en lite mer undangömd tillvaro på webben. En vanlig lösning är att ha en flik för det andra språket på den svenska sidans meny. Men våga tänka fritt här: kan du bygga upp en helt egen sajt, plattform eller struktur för tidningens andra språkområde? Ska du ha en exakt spegling av din svenska sida på det andra språket eller är det lämpligare med en annan struktur. Hur ser andra nätpublikationer på ditt andra språk ut? Vilken struktur är läsarna på det här språket mest van vid?

9.  Länka direkt mellan artiklar

Sajtettorna förlorar alltmer i betydelse och många läsare hittar in till dina artiklar via sökmotorer. Om en viss text finns på flera språk är det väl toppen om läsaren då på enkelt sätt kan klicka sig till exakt samma artikel på det språk som hen föredrar. Tänk dig att läsaren är arabisktalande men hittade din svenska artikel via en sökmotor. Om det inte klart framgår på just den sidan att samma text finns på arabiska riskerar läsaren att missa det.

10. Bygg en community

Det kan vara enklare att till exempel ställa frågor på sitt modersmål än sitt ”nya” språk. Bygg gärna en community runt tidningens olika andra språk, till exempel i sociala medier. Var aktiv, dela ditt innehåll på språket, men svara också på frågor och för dialog med läsarna.

11. Går det att ta betalt för innehållet?

För många tidskrifter som ger ut innehåll på fler språk än svenska handlar insatserna mer om samhällsnytta än att skapa nya intäkter. Det är ett sätt att stärka varumärket och nå nya målgrupper som kanske inte tidigare kände till tidningen. Men var inte rädd för att tänka ekonomiskt runt din produktion. Kan du till exempel ta betalt för ett nyhetsbrev på ett annat språk? Finns en tillräckligt stor målgrupp för att ge ut en printtidning på det andra språket?

12. Missa inte annonsutrymmet

Kanske vill du att innehållet på ditt andra språk ska vara gratis eftersom det riktar sig till mer till utsatta grupper eller målgrupper som i många fall inte skulle få tillgång till den konsumentinformation de behöver om inte din publikation förmedlade den. Det är helt ok! Men tänk ändå på de annonsutrymmen du har till exempel på webbsida eller ett nyhetsbrev på ett annat språk. Det är väl toppen för annonsörerna att kunna nå både läsare på svenska och ett annat språk?

Text: Matilda Nilsson

Läs mer