Så drabbas tidskrifterna av pappersstrejken
Redan under hösten pressades Sveriges Tidskrifters medlemmar av pappersbrist i Europa, ökade distributionskostnader och eskalerande papperspriser. När nu UPM:s pappersstrejk pågår har läget förvärrats ytterligare.
– Jag är väldigt orolig. Strejken i kombination med ökade kostnader slår väldigt hårt mot lönsamheten för våra medlemmar som ger ut papperstidningar, säger Kerstin Neld, vd för Sveriges Tidskrifter.
Bland Sveriges Tidskrifters totalt 374 medlemmar finns allt från stora mediehus till organisationspress och små specialiserade tidskrifter. Av dem ger 330 ut papperstidningar.
Branschorganisationen har haft kontakt med 40 procent av medlemmarna med printutgivning för att ta reda på mer om hur de påverkas av pappersstrejken.
– På svaren verkar det som om 60 procent trycker på UPM-papper, och de berörs ju av det skälet, säger Kerstin Neld, vd för Sveriges Tidskrifter.
UPM:s pappersbruk i Finland är specialiserade på bestruket papper av tunnare kvalitet som används av många svenska tidskrifter, både till one shots och återkommande produktioner.
Pappersstrejken på UPM startade den 1 januari och har av fackförbunden förlängts till den 5 februari. Omkring 3 000 personer som jobbar på UPM:s pappersbruk i Finland är i strejk.
Av Sveriges Tidskrifters enkätundersökning framgår att medlemmarna själva, eller via sina tryckerier, har säkrat papperstillgången eller bytt papperskvalitet så att tidningsproduktionen kan löpa på trots strejken. Men förlängs konfliktåtgärderna ytterligare efter den 5 februari är läget mer oklart.
– Då blir det verkligen svårt. Det är ingen som kan svara på vad som händer då, säger Kerstin Neld.
Främst är det tidskrifter med tätare periodicitet som berörs av strejken.
– Det här blir mer omedelbart för de som har mycket och tät utgivning. Men det kan bli lika kännbart för de små förlagen som är beroende av en eller två titlar, säger Kerstin Neld.
I Dagens Media har Christer Waldt, print- och distributionschef för Aller media, tidigare sagt att de ska klara att hantera krisen under januari, eftersom Aller Trykk i Köpenhamn har en relativt god framförhållning och papperslager, men ”går strejken in i februari kan det bli allvarliga utmaningar”. Klas Granström, chefredaktör för Expressen och områdeschef för Expressen Lifestyle, säger i samma artikel att än så länge ska mediehuset Bonnier News inte behöva ställa in någon tidskriftsutgivning och ”vi jobbar för att undvika det naturligtvis”.
För att ge en bild av hur drabbande pappersbristen kan vara för Sveriges Tidskrifters medlemmar berättar Kerstin Neld om ett stort medieförlag som ska trycka 128 tidskriftsutgåvor mellan 1 januari och 5 februari i år. Mindre tidskrifter, som bara ger ut fyra nummer om året, berörs kanske först om konflikten fortfarande pågår senare i februari när årets första nummer ska ut.
– Nästan 90 procent av medlemmarna som svarat köper sina papper via tryckerier så de är beroende av information ifrån dem. Alla har inte fått information från tryckerierna och det finns en ganska stor osäkerhet om hur det här kan påverka, säger Kerstin Neld.
Hon hoppas att konflikten snabbt ska få en lösning. I annat fall kan papperskrisen bli så allvarlig att tidningar kan behöva lägga ned, sluta sin pappersutgivning eller dra in på lösnummerförsäljningen.
– Det här sätter fingret på hur utsatt vår bransch är. De flesta tidskrifter kan inte söka stödåtgärder i och med att det bara tilldelas nyhetstidningar. Det pekar på ett problem, att tidskriftsbranschen inte räknas med när man ska stötta medier, säger Kerstin Neld.
Text: Matilda Nilsson
Foto: Pressbild och Getty Images