Så bevakar tidskrifterna valspurten

VeckoRevyn: ”Om fyra år hoppas vi ha en heltidstjänst till valbevakning!”

Tidskriften VeckoRevyn vill vara där målgruppen är. På Instagram förklarar VeckoRevyn hur valet fungerar och i ett Reels-klipp avslöjar tidskriften hur riksdagspartierna försöker nå unga väljare via TikTok. Frida Olheden är redaktör för VeckoRevyn.

Vilka resurser har VeckoRevyn till valbevakningen?
– Vi har 1,5 tjänst på redaktionen och valet är en av våra arbetsuppgifter. Om fyra år hoppas vi kunna ha en heltidstjänst bara till valbevakning! Hoppas vi når det målet.

Vilka frågor och ämnen är viktigast för era läsare?
– Vi tror att våra läsare överlag har ett stort intresse för politik. Men vi har valt ut en rad ämnen som vi vill lyfta och som vi tror är viktiga för målgruppen. Några ämnen vi valt att belysa ur olika perspektiv är mäns våld mot kvinnor, hur vården ser ut för unga kvinnor i missbruk och vilka brister som behöver lösas inom förlossningsvården.

Hur gör ni för att göra valet spännande för er målgrupp?
– Framför allt satsar vi på Instagram! Vi gör informativa inlägg och Reels där vi försöker förklara siffror och valfrågor på ett kul sätt. Men vi har också skrivit artiklar om valrörelsen i sig. Till exempel om hur unga kvinnor används för att locka väljare till nationalistiska partier och hur riksdagspartier och deras företrädare använder TikTok för att nå den unga målgruppen.

I vilka kanaler uppmärksammar ni valet?
– Främst på Instagram, Facebook och sajten. Vi belyser även valet i vårt nyhetsbrev, där vi inom kort kommer skicka ut ett mejl med allt våra läsare behöver veta inför valdagen.

Valet återkommer vart fjärde år. Vad gör VeckoRevyn för att inte fastna i gamla hjulspår med valbevakningen?
– Vi försöker vara där våra läsare är, och anpassa formatet och vårt sätt att kommunicera efter det. Vi väljer dessutom att belysa de frågor vi tycker inte får tillräckligt stort utrymme i andra medier eller i den politiska debatten.

Resumé: ”Vi går djupare än riksmedierna gör”

Tidskriften Resumé provar gärna nya journalistiska grepp i valbevakningen. I år har Resumé avslöjat hur villiga influencers är att göra dold politisk reklam och på djupet analyserat partiernas valaffischer. Yasmine Winberg är chefredaktör och ansvarig utgivare för Resumé.

Vilka resurser har Resumé till valbevakningen?
– Alla på vår redaktion är inblandade i valbevakningen.

Vilka frågor och ämnen är viktigast för era läsare?
– På Resumé hårdfokuserar vi förstås på branschspecifika frågor inom kommunikation, marknadsföring och pr, men inför det här valet försöker vi också förklara dessa frågor utifrån de förändringar som skett på den politiska arenan. Det är jämnt mellan blocken, många partier har svängt i flera stora ideologiska frågor och det har blivit mer vanligt med taktikröster. Våra läsare är också intresserade av frågor som rör det nya digitala landskapet, där influencers och polfluencers blir alltmer avgörande för politisk påverkan.

Hur gör ni för att göra valet spännande för er målgrupp?
– Vi bevakar valet löpande och har förutom nyhetsbevakningen bland annat låtit reklamkreatörer recensera valaffischerna, analyserat hur partierna har svängt till att kommunicera mjuk nationalism och genom wallraffande undersökt hur villiga influencers är att göra dold politisk reklam. För att vi ska ge våra läsare mervärde krävs att vi går djupare än vad riksmedierna gör. Vår recension av valaffischerna är ett bra exempel på det – ett jobb som andra gjort men som vi gör mer fördjupande.

I vilka kanaler uppmärksammar ni valet?
– På sajten, i vårt magasin, i Resumé Insikts podcast och i webb-tv-serien ”Påverkarna”, som fokuserar på de som påverkar politiskt, snarare än de politiska sakfrågorna.

Valet återkommer vart fjärde år. Vad gör Resumé för att inte fastna i gamla hjulspår med valbevakningen?
– Vi går mot en framtid där slaget om väljaren alltmer avgörs online. Där ligger vi på Resumé i framkant, eftersom vi jobbar med att bevaka digitala frågor, även under de år som inte är valår. För oss är det omöjligt att bara hamna i gamla hjulspår, eftersom medielandskapet – och därmed metoderna för politisk kommunikation – utvecklats något enormt sedan senaste valåret.

Expo: ”Vi jobbar med de resurser vi har”

Tidskriften Expo granskar dagligen extremhögern i Sverige. Inför valet avslöjar tidskriften rasism hos politiska kandidater och hur högerextrema organisationer utövar inflytande över svenska partier. Det berättar Anna Fröjd som sedan 2019 är chefredaktör för Expo.

Vilka resurser har ni till valbevakningen?
– Vi jobbar med de resurser vi har. Inför valet ställer vi om internt. Våra researchers och publicister jobbar mer gemensamt med just valbevakningen.

Vilka frågor och ämnen är viktigast för era läsare?
– Vi tror att våra läsare vill ha kandidatgranskningar där vi avslöjar rasism, men vi tror också att de vill få en fördjupad bild av vilket inflytande som rasistiska och högerextrema organisationer har på valet.

Hur gör ni för att göra valet spännande för er målgrupp?
– Vi jobbar både med avslöjanden och att förklara tankegodset och ideologierna.

Ni ställer även upp med expertkommentarer till andra medier, får ni mycket sådana förfrågningar nu i valrörelsen?
– Ja, men det är också väldigt omvärldsberoende. Vår kunskap blev till exempel efterfrågad när nyheten kom att Annie Lööf varit en måltavla vid Visbydådet.

I vilka kanaler uppmärksammar ni valet?
– Vi jobbar framför allt mot vår nyhetswebb. Sedan har vi också en nystartad podd, Studio Expo, och där har vi också en del av vår valbevakning. Nästa nummer av tidskriften Expo kommer ut precis efter valet.

Valet återkommer vart fjärde år. Hur gör Expo för att inte fastna i gamla hjulspår med valbevakningen?
– Våra kandidatgranskningar är fortsatt viktiga, men de är också tidskrävande. Vi hittar fortfarande mycket problematiskt genom att titta på enskilda kandidater för SD (Sverigedemokraterna), men för varje val kommer det in nya SD-politiker som inte har samma historik som den äldre generationen. Framöver kan det bli viktigare att förklara SD:s politik och hur partiet vill omforma samhället. Men då finns utmaningen att den sortens artiklar inte får lika stor spridning – och kräver mer av läsarna.

Text: Matilda Nilsson
Foto: Fanny Lundgren, Janne Naess och David Lagerlöf