Organisationspressen i förändring – mellan pressfrihet, AI och framtidstro

Dagens programledare Thomas Mattsson inledde Organisationspressdagen med att lyfta vikten av det fria ordet och yttrandefriheten genom att uppmärksamma den nyligen frihetsberövade reportern Joakim Medin från Dagens ETC – en tidning som också är medlem i Sveriges Tidskrifter. Dawit Isaak, Martin Schibbye och Johan Persson är tre andra svenska journalister som genom åren fängslats på grund av deras journalistiska arbete.

Thomas Mattsson uppmanade publiken att fortsätta uppmärksamma när journalister tystas. Även om Erdogan inte lyssnar på vad en svensk publicist säger så påverkas svenska politiker och diplomater på hemmaplan som indirekt kan påverka på internationell nivå.

Även i Sverige haglar det politiska förslag som begränsar öppenheten i samhället och möjligheten att bedriva undersökande journalistik enligt Thomas Mattsson.

“På punkt efter punkt kan vi konstatera att Sverige blir ett land likt många andra länder. För journalistiken är det inte en positiv utveckling”, konstaterade han.

💻 Hur jobbar man smartare med generativ AI på en redaktion?

“Det är stor skillnad mellan att ladda upp eget material i en AI-chatt jämfört med att utgå från allt material som AI:n tränats på”, konstaterade den första talaren för dagen som var Angelica Öhagen, projektledare för AI på Aftonbladet. Tidningens journalister jobbar med generativ AI på bred front och ofta med sin egen journalistik som utgångspunkt för att till exempel göra summeringar eller anpassningar för olika målgrupper.

Angelica tipsade om ett antal bra användningsområden för generativ AI – till exempel att göra summeringar av anteckningar, intervjuer, domar med mera. Ett annat område är möjligheten att använda ChatGPT som textcoach eller bollplank och även att be den anpassa ett befintligt innehåll till en yngre målgrupp, till exempel i satsningen med Valkompisen.

“Vi nådde unga med innehåll om valet som byggde på vår befintliga journalistik. Vi fick insikter direkt från vad folk frågade om. För reportrarna var det väldigt roligt att få svara på de mer komplexa och intressanta frågorna och de slapp sitta och svara på de rena faktafrågorna.”

Angelica avslutade sin presentation med att ge fem tips till organisationspressen hur de kan jobba med generativ AI

1. Börja smått – fokusera på konkreta användningsområden
2. Testa gratistjänster – det finns många!
3. Satsa på kompetensutveckling
4. Använd AI som bollplank och assistenter – inte ersättare
5. Etik, transparens och tydlighet

📲 Chef GPT – så fungerar det

“För vår målgrupp är AI något man brottas med. Många chefer och ledare känner att de håller på att bli omsprungna av sina medarbetare”, sa Calle Fleur, chefredaktör för tidningen Chef och tf vd Chefakademin som tillsammans med redaktionschefen Cecilia Norrby berättade om lanseringen av den egenutvecklade AI-tjänsten Chef GPT.

Chef GPT är en av de tjänster som i nuläget ingår i Chefakademins plusabonnemang. ChefGPT bygger på hela tidningens artikelarkiv och skapar en sorts chefsassistent som användaren har tillgänglig via mobilen.

Användaren kan ställa frågor och få svar med källor direkt till artiklar ur arkivet. I svaret får man först källorna, sedan en summering och sedan innehållet i punktform.

“Det är inget revolutionerande men för oss är det ett sätt att få igång redaktionen och göra något som är “good enough” och som kan vara en del av vårt plusabonnemang” sa Calle Fleur.

Chef satte startpunkten för de artiklar de tankade in 10 år tillbaka i tiden. “Vi ville inte att det skulle kännas gammalt och mossigt” sa Cecilia Norrby.

Man kan såklart ställa frågor om ledarskap och rollen som arbetsgivare direkt i det vanliga ChatGPT-gränssnittet, men fördelen med en anpassad GPT är dels att den data som svaren bygger på är kvalitetssäkrad av Chefs redaktion och dels att svaren som den allmänna ChatGPT ger inte alltid tar hänsyn till Sveriges unika lagstiftning och unika villkor på arbetsmarknaden.

För den som själv vill komma igång med något liknande tipsar Calle Fleur och Cecilia Norrby om börja begränsat och smått med det man har för att spara resurser. Det handlar också om att skapa ett mindset hos medarbetarna att se möjligheterna och jobba tillsammans.

🛠️ Från sju till en på ett år

På Organisationspressdagen berättade Unn Edberg, vd för LO Mediehus om processen att samla mediehusets sju olika sajter under en gemensam. Den 24 mars lanserades nya Arbetet.se som alltså digitalt bygger på redaktionellt material från sju olika titlar.

Varje titel har dock kvar en egen startsida i den nya strukturen men Arbetet.se fungerar som den övergripande startsidan och är den sajt som kommer att “fronta” mediehuset gentemot externa målgrupper (ej medlemmar i de olika förbunden).

110 000 texter och 100 000 bilder flyttades under processen och totalt uppdaterades 25 000 trasiga länkar och bilder. Man såg också över kategorier, etiketter, stories och bylines.

“Vi tror att vi vinner en del när det gäller journalistiken. Vi vill samordna oss för att få kraft att göra mer journalistik – och också mer krävande journalistik“ sa Unn Edberg.

Det handlar också om genomslag. Det är svårt att bygga varumärke för sju titlar samtidigt. LO Mediehus hoppas kunna göra det bättre med fokus på Arbetet.se.

Användarupplevelsen kan också förbättras genom att besökarna kan läsa mer om samma ämne. En person kanske kommer in via en artikel av tidningen Elektrikern och kan sen hitta mer läsning inom samma ämne från de andra titlarna.

📝 Sammanfattning av paneldiskussionen

Inspirerad av Angelica Öhagens presentation om hur Aftonbladet använder AI för bland annat summeringar och anlayser av innehåll så har vi här valt att summera den avslutande paneldiskussionen med hjälp av ChatGPT. Det har skett genom att först transkribera en ljudupptagning av panelsamtalet och sedan bearbeta transkriberingen i ChatGPT i ett antal steg.

Deltagarna i paneldiskussionen var Anna Herdenstam, vice ordförande Journalistförbundet, Lennart Johannesson, ledamot förbundsstyrelsen Svenska Jägareförbundet och Victoria Kirchhoff, 1:e vice ordförande Unionen.

Ai-genererad summering

Diskussionen kretsade kring organisationspressens roll, utmaningar och möjligheter i en tid av digitalisering och förändrade mediekonsumtionsvanor. Deltagarna delade erfarenheter från sina respektive tidningar och förbund kring balansen mellan print och digital publicering, redaktionell frihet, medlemsnytta, opinionsbildning och ekonomi.

Flera gemensamma nämnare dök upp:

• Den tryckta medlemstidningen har fortsatt stort symboliskt och praktiskt värde för många medlemmar, men digitaliseringen är oundviklig och pågår redan.
• Tidningarna är viktiga kanaler både för medlemsengagemang och opinionsbildning i det bredare samhället.
• Många kämpar med att nå yngre målgrupper och samtidigt behålla de äldre.
• Ekonomin är en stor utmaning – många redaktioner är beroende av medlemsavgifter, och sjunkande medlemstal påverkar finansieringen.
• Redaktionell frihet och trovärdighet betonades starkt, särskilt i samband med granskande journalistik inom den egna organisationen.
• Intresset för att sälja digitala prenumerationer, och att erbjuda ”freemium”-modeller (där vissa artiklar är öppna, andra låsta), ökar.
• Samarbete kring teknikplattformar efterfrågas för att minska kostnader.

🎯 Teman och slutsatser från panelen

📌 Tema 1: Print vs digitalt – samtid och framtid

Victoria Kirchhoff, 1:e vice ordförande Unionen (som har medlemstidningen Kollega) betonade att många medlemmar fortfarande uppfattar den tryckta tidningen som den huvudsakliga kontakten med facket. Samtidigt är det tydligt att digital utveckling är nödvändig, särskilt för att nå yngre medlemmar:

”Vår yngre medlemskår läser i huvudsak digitalt.”

Anna Herdestam, vice ordförande Journalistförbundet (med tidningen Journalisten) framhöll att det fanns ett motstånd när Journalisten gick över till att bli primärt digital. Många medlemmar såg det tryckta magasinet som en symbol för förbundet.

Flera var inne på att print lever två liv: först som digital nyhet – med möjlighet att spridas snabbt – och sedan i tryckt form som fördjupning och symbolvärde.

”Den lever i två liv – digitalt direkt och i tryck senare”, sa Lennart Johannesson, ledamot förbundsstyrelsen Svenska Jägareförbundet (med tidningen Svensk Jakt)

Trots att digital publicering är billigare på sikt, konstaterade flera att tryckta tidningar kommer finnas kvar ett bra tag till – så länge medlemmarna efterfrågar det. Lennart Johannesson nämnde att över 50 procent av medlemmarna under 30 år fortfarande vill ha pappersmagasinet.

📌 Tema 2: Tidningarnas roll i medlemsrelation och opinionsbildning

Kollega sågs som en kritisk kontaktpunkt för medlemmar som annars inte har anledning att kontakta facket:

”Om du inte har arbetsmiljöproblem eller blivit uppsagd, är tidningen din enda kontakt med oss.” sa Victoria Kirchhoff.

Svensk Jakt används för att både sprida kunskap och bedriva opinion. Under incidenten i Örebro ökade trafiken till sajten kraftigt, även från icke-jägare.

Det finns också ett värde i att synas utanför den egna medlemsgruppen. Journalisten.se nämndes som ett exempel där artiklar om till exempel Joakim Medin som är fängslad i Turkiet fått stort genomslag i sociala medier och kunnat skickas till politiker:

”Det är mer tacksamt att skicka en dagsaktuell länk än en pdf från en tryckt tidning.” sa Thomas Mattsson.

📌 Tema 3: Redaktionell frihet och journalistisk integritet

Svensk Jakt har ett redaktionellt oberoende, trots att tidningen ägs av Jägarförbundet:

”Vi ska tåla granskning – även som styrelseledamöter.”

Diskussionen landade i att även förbundstidningar måste få vara kritiska och ha hög journalistisk integritet, annars hotas trovärdigheten.

📌 Tema 4: Digitaliseringens utmaningar – teknik, data och kommunikation
Flera förbund har problem med att samla in och underhålla e-postadresser, vilket försvårar digital kommunikation:

”Ingen tänker på att uppdatera sin mejladress hos facket när de byter jobb.”

Unionen överväger digitala brevlådor som alternativ. Tidningen Journalisten har färre problem – där används mejladress som inlogg och kommunikationskanal.

Diskussionen landade i att teknikutveckling kräver samarbete. Moderatorn Thomas Mattsson föreslog att flera titlar borde kunna dela tekniska plattformar, särskilt mindre redaktioner.

📌 Tema 5: Ekonomi, medlemskap och intäkter

Journalisten finansieras främst av medlemsavgifter, men minskande medlemstal pressar ekonomin.

För att bredda intäktsbasen testas olika modeller:

• Prenumerationer för icke-medlemmar
• Betalväggar med blandning av öppna och låsta artiklar
• Möjlighet att köpa enskilda artiklar digitalt (t.ex. hos Svensk Jakt)
• Lennart från Svensk Jakt nämnde att vissa icke-jägare köper ”stödmedlemskap” enbart för att få tillgång till tidningen – ett bevis för innehållets värde.

📌 Tema 6: Framtidens osäkerhet – klimat, distribution och produktion

Flera deltagare nämnde att framtiden för print kanske inte avgörs av medlemmarna, utan av yttre faktorer:

• Klimatpåverkan från tryck och distribution
• Papperstillgång
• PostNords neddragningar
• ”Vi har alltid trott att det är konsumenterna som slutar efterfråga print – men det kan bli postnummer eller pappersbruken som sätter stopp.”

Text Fredrik Wass & ChatGPT (delen om paneldiskussionen)
Foto: Fredrik Wass