Kom i gång med hållbarhetsarbetet – Guide för publicister i 16 steg

Stora förlag som Bonnier News, Story House Egmont och Aller media har kommit längre i sitt hållbarhetsarbete än många mindre tidskrifter, även om variationen inom branschen förstås är stor. Kraven på stora förlag är också större när det gäller att redovisa sin klimatpåverkan än på mindre tidskrifter.

I denna guide ligger fokus på hur små och stora publicister kan beräkna sitt klimatavtryck. Men det är viktigt att komma ihåg att hållbarhetsarbete även rör andra områden än just klimatet. Hållbar utveckling definieras ofta som ”en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.”

2015 enades världens FN-länder om handlingsplanen Agenda 2030, en resolution med 17 globala mål för en bättre värld. Målen visar vägen för att uppnå en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling. Många publicister använder sig av de 17 globala målen som inspiration för att hitta sina egna viktigaste hållbarhetsområden.

Därför ska ditt medieföretag hållbarhetsredovisa

1. För stora företag går det inte att blunda för kraven på klimatområdet. Enligt den nuvarande årsredovisningslagen ska företag med över 250 anställda, en balansomslutning på mer än 175 miljoner kronor eller en omsättning på mer än 350 miljoner kronor göra en hållbarhetsredovisning. En hållbarhetsredovisning (även kallad hållbarhetsrapport) är en sorts årligt bokslut över koncernens insatser på området.

Hållbarhetsredovisningen ger en ögonblicksbild av hur företagets hållbarhetsarbete ser ut i dag. Genom att räkna ut sitt företags klimatavtryck får redaktionen något att jämföra sig med, på sikt kan man se om klimatbelastningen ökat eller minskat.

2. För mindre tidskrifter är det bra att känna till att kraven på att göra en hållbarhetsredovisning kommer att skärpas under de närmaste åren. EU:s nya direktiv om hållbarhetsredovisning CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) ska till exempel ersätta nuvarande lagstiftning och kommer gälla också mindre börsnoterade företag.

3. Men det finns även rent affärsmässiga skäl att sätta upp hållbarhetsmål för företaget och beräkna sitt klimatavtryck. Det är ett sätt att få kunskap om sin verksamhet och den påverkan tidskriften har på omvärlden, vilket kan ge fördelar rent affärsmässigt. Konsumenter, investerare och ägare blir alltmer medvetna om klimatproblemet – och kommer i allt större utsträckning vilja ha information om vad ditt företag gör för att minska sitt klimatavtryck.

Så kan tidskrifter beräkna sina utsläpp

Att beräkna klimatutsläpp är inte helt enkelt. Är du inte expert på området är det lämpligast att låta en hållbarhetskonsult göra beräkningen så att den blir professionell.

Det finns flera olika beräkningsmetoder och standarder – och när väl beräkningen ska göras kan det vara svårt att ta reda på exakta utsläpp från till exempel en underleverantör.

En etablerad internationell standard för klimatberäkningar är det så kallade GHG-protokollet (Greenhouse Gas Protocol) som delar upp en verksamhets utsläpp i tre scope.

Scope 1 omfattar direkta utsläpp, det vill säga det som sker i den egna verksamheten. Det kan vara bränsleutsläpp från bilar som företaget äger.

Scope 2 täcker även indirekta utsläpp från till exempel inköpt el, som värmer upp redaktionsbyggnaden.

Scope 3 rör övriga indirekta utsläpp, det vill säga utsläpp från externa leverantörer, som externa tryckerier, papperstillverkare eller distributionsfordon, som inte företaget äger eller har kontroll över.

För många tidskrifter är de största utsläppen inom scope 3. Gissningsvis rör det sig ofta om utsläpp från tryckeri och transporter.

Så minskar du din tidskrifts utsläpp

Lågt hängande frukt för många förlag som vill minska sina utsläpp är att titta på pappersval för tidningsproduktionen och försöka effektivisera distributionen och gå över till mer förnybara bränsle- och energikällor.

Men först, börja med räknearbetet. Det går inte att minska klimatavtrycket i blindo – och du behöver jämförelsepunkter till kommande år.

Steg för steg: Så drar du i gång hållbarhetsarbetet

Steg 1–3 Ringa in dina hållbarhetsmål

1. Förankra. Börja med att förankra vikten av hållbarhetsarbetet. Genom att skapa en hållbar verksamhet kan du bidra till en bättre värld. Men det krävs att alla nivåer hjälper till för att hållbarhetsarbetet ska få mätbar effekt. För att komma i gång behöver du först och främst förankra med hela företaget, inte minst ledningen.

2. Gör en väsentlighetsanalys. Det vill säga ta reda på vad som är viktigt för ditt företag, dina medarbetare, dina investerare och dina läsare när det gäller hållbarhet. Kom ihåg att begreppet är brett och inte bara handlar om klimatarbete. FN:s globala mål prioriterar social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Många tidskrifts- och bokförlag prioriterar t ex yttrandefrihet som en viktig punkt i hållbarhetsarbetet. Att verka för det fria ordet, i alla lägen.

3. Ringa utifrån svaren på väsentlighetsanalysen in de viktigaste hållbarhetsområdena för ditt företag. En vägvisning ges i FN:s 17 globala mål för en bättre värld. Vilka hållbarhetsmål är relevanta för din verksamhet.

Steg 4–7 Beräkna klimatpåverkan

4. Om minskad klimatpåverkan ingår bland dina hållbarhetsmål behöver du beräkna klimatavtrycket för din verksamhet. Ta gärna in experthjälp för att kunna göra en professionell beräkning.

5. Lägg ribban på rätt nivå i starten. Det kan vara svårt att ta fram allt underlag för en klimatberäkning. De som använder sig av GHG-protokollets beräkningsmetod gör ofta så att de beräknar de direkta utsläppen från den egna verksamheten (scope 1) och de från till exempel inköpt el (scope 2) första året. De mer komplicerade uträkningarna för att beräkna utsläpp från underleverantörernas produktion kan läggas till ett senare år. Det är bättre att analysen blir gjord än att försöka göra en perfekt beräkning från start.

7. Var inte rädd att använda dig av data som finns. Ibland får man lägga in schablonbelopp för att kunna utföra vissa beräkningar. Och kom ihåg att ju fler år du beräknar företagets klimatavtryck, desto bättre data får du tillgång till för kommande jämförelser.

8. Sätt mål för klimatarbetet. När du har data är det lättare att se vilka områden ditt företag kan förbättra.

Steg 9–15 Minska tidskriftens klimatutsläpp

9.  Engagera redaktionen i arbetet. Även insatser som inte gör så stor skillnad i klimatutsläpp för hela organisationen kan vara viktiga för att signalera till medarbetarna att deras engagemang för hållbarhetsfrågorna har betydelse. För en stor koncern är kanske inte reseutsläppen för redaktionens medarbetare så stora jämfört med andra transportutsläpp. Men att skapa en resepolicy gör det ändå tydligare för medarbetarna hur de kan bidra – och varför hållbarhetssatsningarna är viktiga.

10. Ställ frågor till dina leverantörer. Fråga tryckeriet och papperstillverkaren om vilket papper som är bäst. De sitter ofta på expertkunskap.

11. Tryck i Sverige. Både för att slippa onödiga transporter och för att se till att tryckeriet är med på noterna när det gäller att producera trycksaker som uppfyller dina krav på miljö- och klimatområdet.

12. Digitalisera. Som de flesta vet orsakar även stora serverhallar klimatavtryck, men generellt är en digital tidning mindre belastande för miljön än en tryckt. Självklart beror det på ditt företags infrastruktur och vilka leverantörer ni använder på IT-området. Också här gäller det att ställa frågor och informera dig om vilka utsläpp som orsakas av företag som din organisation anlitar.

13. Se över transporter och bränsleförbrukning. Går det att effektivisera ditt transportsystem? Många tidskrifter väljer att låta Early Bird dela ut tidningen. Genom att räkningar och övrig post delas ut samtidigt som tidskriften sparar distributören in på mängden resor. Gå över till mer klimatvänliga bränslealternativ för din egen bilpark, och försök fasa ut fossila bränslen. Gå, cykla, åk kollektivt eller res med tåg.

14. Använd förnybar energi. Om du har möjlighet, varför inte satsa stort och bygg upp din egen solcell- eller vindkraftpark och bli självförsörjande på förnybar el. Kom ihåg att elmixen i nätet i Sverige har en rätt hög andel förnybara energikällor. Det är oftast bättre att köpa svensk el än el som är producerad utomlands.

15. Håll koll på din produkts hela livscykel. En fördel med tidningar är att de återvinns i en extremt hög grad. (90 procent av Sveriges tidningar!) Vad som händer med digitala konsumtionsprylar är mer oklart. Många gamla telefoner blir till exempel kvar i byrålådan, utan att komma till återvinningen.

Steg 16 Gör om allt varje år

16. Gör om hållbarhetsredovisningen varje år. Har du en gång gjort en beräkning blir det lättare att komma vidare och se dina framsteg på området.

Branschgemensamma initiativ

Tidskriftsbranschen är tyvärr generellt inte en föregångsbransch när det gäller hållbarhets- och klimatarbete. Flera av våra syskonbranscher har kommit längre.

Redan förra decenniet drog tryckeribranschen i gång ClimateCalc som ska visa hur stora utsläpp som olika trycksaker ger. I år startade också bokbranschen det gemensamma Bokbranschens Klimatinitiativ där 14 bokförlag, 50 bokhandlare (varav två på nätet) och tre strömningstjänster räknat ut deltagarnas sammanslagna klimatpåverkan.

Något liknande initiativ för svenska tidskriftsförlag finns inte. Men det händer saker inom magasinsbranschen, inte minst internationellt. Globala branschorganisationen FIPP (där Sveriges Tidskrifter är medlem) har nyligen startat Global Media Sustainability Tracker som samlar exempel på best practise för publicister på hållbarhetsområdet. Stora tech- och mediehuset Axel Springer går längre och vill skapa en branschstandard för publicister. I Axel Springers hållbarhetsrapport för 2021 har tech- och medieföretaget räknat ut hur mycket en nyhetstidning släpper ut i jämförelse med ett magasin. I genomsnitt släpper en nyhetstidning ut 0,85 ton CO2e och ett magasin 1,18 ton CO2e. Axel Springer vill att hela branschen ska kunna ta del av siffrorna, för att enklare räkna ut sin egen klimatpåverkan.

För publicister som inte kommit lika långt med hållbarhetsarbetet gäller det att inte avskräckas. Lär från de publicister i tidskriftsbranschen som gått före, samt från förebilder inom till exempel tryckeri- och bokförlagsbranschen.

En viktig lärdom är att på hållbarhetsområdet behöver tidskrifter inte se varandra som konkurrenter, här kan vi samverka för en bättre värld – tillsammans!

Text: Matilda Nilsson
Foto: Getty Images

Klimat eller miljö?

Den globala uppvärmningen orsakar smältande isar, extremväder och översvämningar. Men mänskligheten står också inför ett akut problem med snabbt minskad artrikedom. Företag som försöker arbeta mer hållbart kan nu ställas inför svåra överväganden där det gäller att förutse både klimat- och miljöpåverkan. Det är inte alltid ett klimatvänligt alternativ är lika bra för miljön. Här gäller det att välja vilka hållbarhetsområden som är viktigast för ditt företag.

Vad är CO2e?

Koldioxidekvivalenter eller CO2e är ett mått på utsläpp av växthusgaser som tar hänsyn till att till exempel koldioxid, metan och ozon har olika förmåga att bidra till växthuseffekten som i sin tur orsakar global uppvärmning. När man uttrycker utsläpp i koldioxidekvivalenter anger man hur mycket koldioxid som skulle behöva släppas ut för att ge samma verkan på klimatet.