Forskarens fyra steg för att stoppa hot och hat mot journalister
Hot och hat kan få förödande konsekvenser för den enskilde individ som blir drabbad, det finns belagt i forskning. Men vilka konsekvenser det får för samhällsklimatet och demokratin vet vi betydligt mindre om, säger Oscar Björkenfeldt.
Han är doktorand vid Rättssociologiska institutionen vid Lunds universitet och upplever ett stort intresse för sina resultat, framför allt från journalister, men även från politiker och rättsväsendet.
– Jag upplever att det är ett ämne som drar till sig ett stort intresse. Folk börjar få upp ögonen för att det omfattande näthatet påverkar samhällsdebatten.
Oscar Björkenfeldt skriver som bäst på sin avhandling. Någon semester är det inte dags för ännu. Först ska han till Almedalen, dit han är inbjuden av Sveriges Tidskrifter för att delta i ett panelsamtal om hot och hat mot journalister.
Det är ett omfattande problem, det visar en studie som Oscar Björkenfeldt och de andra i forskarlaget presenterade i våras. En enkätundersökning skickades till Journalistförbundets medlemmar. Så många som 70 procent av de svarande journalisterna hade utsatts för förolämpning, 40 procent för förtal, 23 procent för olaga hot och lika många för ofredande.
– Av cirka 10 000 tillfrågade svarade 3000, vilket är en bra svarsfrekvens för den här typen av studier.
Den andra delstudien är ännu inte färdig, det är en analys av vad som skrivits om och till cirka 2000 journalister på Twitter. Här samarbetar forskarna i Lund och Halmstad med ett gäng datalingvister vid Språkbanken på Göteborgs universitet. De har utvecklat en artificiell intelligens som nu håller på att lära sig att känna igen hatiska uttryck.
– Det kan handla om påtryckningar mot journalisterna som på ett kränkande sätt ifrågasätter deras objektivitet eller professionalitet. Det handlar inte alltid om brottsliga handlingar, men kan ändå ha en långsiktig påverkan på deras arbete.
Inte heller den tredje delstudien är färdig men på god väg. Oscar Björkenfeldt har intervjuat bland annat ansvariga utgivare, chefredaktörer och journalister med erfarenheter av hot och hat. Intervjuerna handlar bland annat om hur de upplever stödet från rättsväsendet men också hur problemet hanteras på redaktionerna.
– Det finns en uppfattning bland journalister att möjligheten till rättsligt stöd är begränsad. Detta är problematiskt då journalister som utsätts för kränkningar och hot, utan tillräckligt stöd från samhället, kan utveckla försvarsmekanismer i form av självcensur.
Nyligen presenterades en utredning som föreslår att hot mot någon, på grund av att han eller hon eller någon närstående yrkesmässigt bedrivit nyhetsförmedling eller annan journalistik, ska utgöra en straffskärpningsgrund.
Oscar Björkenfeldt anser att förslaget är bra och tror att det kan ha effekt. Han har även en rad andra förslag på åtgärder, se lista.
Det finns olika sätt att motverka hot och hat mot journalister.
Här är Oscar Björkenfeldts förslag:
1. Det krävs att vi skapar en adekvat reglering och ger tillräckligt med resurser för att arbeta med regelefterlevnad. Man ska inte underskatta lagens och åtgärdernas signalvärde.
2. Det krävs tekniska lösningar som inbegriper en förståelse för algoritmers normerande kraft, dvs olika plattformars inverkan när det kommer till att piska på och normalisera hatet.
3. Det krävs marknadslösningar som innefattar sociala medie-plattformars engagemang för att förändra spelreglerna så att en positiv utveckling gynnas.
4. Slutligen krävs det strategier för att påverka sociala normer kring hur man uttrycker sig på nätet men också kring hur man ser på näthat och utsatthet i samhället. Här tror jag att olika typer av bildnings- och påverkanskampanjer kan ge effekt.
Kom till panelsamtalet om hot och hat mot journalister i Almedalen
Tid: Tisdag 15 juli 13.30–14.05
Plats: Donnerska huset, takterrassen (ingång på sidan till vänster) Donners plats 1
Paneldeltagare förutom Oscar Björkenfeldt är:
Ulrika Hyllert, ordförande för Journalistförbundet
Helle Klein, ordförande Sveriges Tidskrifter och chefredaktör/vd Dagens Arbete,
Brit Stakston, mediestrateg
Moderator för samtalet är Jonas Nordling, journalist som bland annat programleder Publicistpodden som ges ut av Sveriges Tidskrifter.