Dags att ta tag i tillgängligheten på din sajt – Nya lagkrav på gång

Det var runt årsskiftet som tillgängligheten till tio stora dagstidningssajter granskades på uppdrag av MTM (Myndigheten för tillgängliga medier). Pilotstudien, som utfördes av konsultföretaget Metamatrix, visar att nyhetstidningar har halkat efter offentlig sektor när det gäller att anpassa sina sajter så att alla, oavsett funktionsnedsättningar, kan ta del av dem. Ofta är det de kommersiella delarna, som annonser och prenumerationssystem som fungerar allra sämst på de stora dagstidningssajterna.

– Det kan till exempel vara svårt att komma åt själva betallösningen. I vissa fall är den så otillgänglig så att det är svårt att ens kunna teckna en prenumeration på en tidning. Redan på tröskeln till webbtidningarna kan det finnas hinder, säger Kristin Nord, verksamhetsutvecklare på MTM.

Bland de granskade tidningarna finns de stora drakarna Aftonbladet, Expressen, DN, SvD, Sydsvenskan och GP. Därtill har även sajterna för fyra regionala dagstidningar undersökts ur tillgänglighetsperspektiv. Exakt vilken sajt som har vilka hinder framgår inte av studien, men det är ändå intressant läsning.

Metamatrix tillgänglighetsexperter fann vissa återkommande störningsmoment på de granskade tidningssajterna.

– Det kan vara svårt för användarna att hantera cookies och det kan vara problem med rörliga annonser som helt avbryter uppläsningen av artiklar, säger Kristin Nord.

Men det fanns också goda exempel, som att tidningssajterna ofta erbjuder flera olika sätt att ta del av nyheterna, till exempel via ljud, rörligt eller text. Genom att ge flera formatalternativ får människor med olika funktionsvariationer lättare att ta del av innehållet, enligt pilotstudien. Till exempel underlättar rörliga nyhetsklipp med textning för personer med hörselnedsättning.

Sedan 2018 finns lagkrav på offentliga myndigheter att se till att sajter och appar är tillgängliga för publiken, oavsett om läsaren till exempel ser dåligt eller har nedsatt hörsel. Samma krav finns inte för kommersiella tidningar.

Men förväntningarna hos läsarna kommer troligtvis att öka. När andra sajter fungerar väl med till exempel skärmläsare för synskadade eller för personer som använder tangentbord för att tabba sig fram på sajten förutsätts också mediesajter klara tillgänglighetskraven.

Enligt Kristin Nord hänger ökad tillgänglighet också ofta ihop med ökat användarvänlighet. Och det är ju något som alla tjänar på. Även din affärsmodell.

– Det kan vara bekvämt att lyssna när man cyklar, men skönt att läsa en artikel när man sitter i en fåtölj, ger hon som exempel.

Från 2025 skärps dessutom lagkraven, och i viss mån kan mediehus och tidningar beröras. Från juni 2025 börjar nämligen EU:s tillgänglighetsdirektiv att gälla i hela EU. Mot bakgrund av det nya direktivet har riksdagen tidigare i år beslutat att från 28 juni 2025 införa en ny lag om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet. Den nya lagen rör inte specifikt nyhetsmedier, men däremot berörs tjänster som e-böcker, e-handel och banktjänster. Det vill säga tjänster som kan vara integrerade med tidningens sajt eller en del av tidningens portfölj.

– Det är mycket som inte är klarlagt än kring den nya lagen. Men om man tillhandahåller någon av de produkter och tjänster som anges så omfattas man av lagen och då finns tillgänglighetskrav som ska uppfyllas, säger Kristin Nord.

Det finns också undantag från tillgänglighetskraven i lagen, till exempel undantas företag som har färre än tio anställda och mindre än 2 miljoner euro i omsättning. Men berörda företag, som inte följer åtagandena i den nya lagen, kan förlora hela EU som marknad för sin produkt eller tjänst och riskerar därtill en sanktionsavgift på mellan 10 000 och 10 miljoner kronor.

För dig som vill lära dig mer om den nya lagen har Post- och Telestyrelsen gjort en informationsfilm som du kan se här.

Även för att få mediestöd finns vissa krav på att innehållet ska vara tillgängligt för personer med funktionsnedsättningar. I MTM:s pilotstudie konstateras att: ”Ökande lagkrav gör att vi förväntar oss ett större fokus på tillgänglighet under de närmaste åren. Medier är delvis undantagna från lagkrav, men mediekonsumenterna behöver tillgänglighet oavsett lagkrav.”

Exakt hur många personer i Sverige som har funktionsnedsättningar vet inte ens MTM, då det är en integritetskänslig uppgift som inte registreras.

– Men vi vet att det är väldigt många i samhället som har behov av digital tillgänglighet, säger Kristin Nord.

En schablonsiffra som ofta anges är att 36 procent av Sveriges befolkning har en eller flera funktionsnedsättningar. Siffran finns till exempel med i Statens Offentliga utredning om tillgänglighetsdirektivet (SOU 2021:44) och härstammar från rapporten ”Att mäta funktionsnedsättning”, som är en jämförelse av olika statistikkällor gjord av Statistiska Centralbyrån (SCB) 2020.

Enligt SCB:s ”Undersökning av levnadsförhållanden” (2021) har över 1 miljon personer i Sveriges vissa problem att se. Av personer i åldern 16 år och uppåt har 110 000 personer stora svårigheter att se. I MTM:s och Metamatrix rapport beräknas att omkring 100 000 personer har så stora synnedsättningar att de behöver stöd av uppläsning via skärmläsare för att ta del av sajtinnehåll. Det här är alltså målgrupper som tidningarna inte når om sajterna inte anpassas efter läsarnas behov.

Men enligt Kristin Nord finns ett stort intresse bland de mediehusen som deltog i MTM:s pilotstudie att bli bättre på att nå dessa målgrupper.

– Pilotstudien visade på ett stort engagemang hos tidningarna som granskades. De ville verkligen få reda på brister och åtgärda dem, säger Kristin Nord.

Även tidskrifter kan ur demokratisynpunkt komma fram till att de behöver vara tillgängliga för alla. Därtill kan till exempel patienttidningar, som har en målgrupp som behöver nyheter i mer åtkomliga format, fundera ett varv extra över tillgängligheten på sin sajt.

Hur ska en tidskrift göra för att komma i gång med sitt arbete med digital tillgänglighet?

–  Ett steg kan vara att fråga dem som läser tidningen – och även försöka få tag på dem som inte läser tidningen. Att helt enkelt fråga olika läsare vad de har för behov. Hur skulle de vilja läsa tidskriften?

Text: Matilda Nilsson
Foto: Christian Andersson, Apelöga

Läs mer