AI, poddar och klimatavtryck på Organisationspressdagen

AI som stöd i det redaktionella arbetet

Först ut var Olle Zachrison, chef för AI och nyhetsstrategi på Sveriges Radio. Han pekade på att vi sedan många år lever med AI runt omkring oss i stor utsträckning genom algoritmer som styr våra flöden till exempel. På Sveriges Radio jobbar man med AI inom en mängd områden, till exempel lyssnarrekommendationer och automatisk transkribering av ljud. Olle gav också flera exempel på AI-användning i andra medier.

• BBC har till exempel skapat en röstklon som kan läsa upp superlokala väderrapporter – något som det inte funnits resurser till med manuell inläsning.
• Aftenposten i Danmark har skapat en röstklon av sin podcastprofil Anne Lindholm och nu kan läsarna få både nya och gamla artiklar upplästa av hennes röst automatiskt.
• SvD-journalisten Eva Johannessons röst har också klonats och läser upp material från SvD Junior.
• Hacker News har skapat en vecko-podd genom att låta generativ AI skapa ett poddmanus baserat på nyheter de publicerat på sajten under veckan. Manuset läses sedan upp av en syntetisk röst.

Beroende på hur man använder AI krävs olika typer av kontroll och åtgärder från oss som utgivare.

Sveriges Radio har ett AI-råd som jobbar med riktlinjer och ger råd kring hur SR ska hantera AI. Utgivarna har också gjort helt färska rekommendationer för AI-transparens.

Strategin bakom tidningen Arbetets framgångsrika poddsatsning

Yonna Waltersson, chefredaktör på Arbetet, berättade om tidningen Arbetets prisbelönta poddsatsning och hur tidningen jobbar med ljudbaserad journalistik.

För Arbetet stärker poddar relationen till publiken och ökar lojaliteten. De når också en ny och yngre publik.

Men det finns också utmaningar. Yonna Waltersson listade några av dem:

• Ljud ställer andra krav än den journalistik vi är vana vid.
• Att få ovana intervjupersoner att ställa upp för ljudberättande är svårt.
• Resurskrävande att lansera nytt format.
• Planera för lanseringen lika noga som för själva produktionen.
• Ta hjälp!

Den nya podden Arbetet Krim har fokus på arbetslivskriminalitet som är ett viktigt fokus för Arbetets journalistiska granskningar. Tanken är att podden kommer med avsnitt när det finns något extra intressant att berätta.

Yonna Waltersson tipsar andra tidskrifter som vill göra poddar att fundera på vilken journalistik som tidningen redan gör och som går att paketera om i ljudformat.

Från början tog Arbetet in mycket extern hjälp från produktionsbolaget Filt. Under åren har kompetensen internt ökat, och Arbetet har byggt en egen poddstudio.

Så jobbar organisationspressen med klimatavtryck

När Sveriges Tidskrifter skickade ut en ankät till 110 organisationstidskrifter om hur de jobbar med sitt klimatavtryck valde bara 20 stycken att svara. Det kanske säger något om hur prioriterad klimatfrågan är för branschen.

Kerstin Neld, vd Sveriges Tidskrifter, presenterade resultatet av undersökningen och sedan diskuterades klimatfrågorna i en panel bestående av Åsa Bolmstedt, chefredaktör Vision, Helena Ingvarsdotter, chefredaktör Kollega och Erik Halkjaer, chefredaktör Sveriges Natur.

Tryckningen av papperstidningen utgör en stor post när det gäller klimatavtryck för många. Erik Halkjaer på Sveriges Natur tror att medlemmarna kan komma att reagera på hur tidningens klimatavtryck ser ut, medan organisationens ledning inte gör det i samma utsträckning.

När det gäller digitala avtryck så är det också en faktor och som skapar en viss klimatpåverkan. Men det är ändå pappersproduktionen som ger överlägset mest avtryck. Det är också svårt att beräkna miljöavtrycket kopplat till de digitala enheter som används för att konsumera tidningsinnehållet. Ska till exempel läsarnas egna mobiler, datorer och läsplattor räknas med i klimatavtrycket för tidskriften?

Tidningen Kollega har 650 000 i upplaga och 20 000 har sagt att de inte vill ha tidningen i pappersform.

På Vision uppmanar man prenumeranterna genom sitt nyhetsbrev att göra ett aktivt val om man vill ha papperstidningen eller inte, sa Åsa Bolmstedt.

När panelen fick frågan om vilket tips de vill ge andra som vill börja jobba med klimatavtrycket så var en inledande läsarundersökning för att ta reda på vad medlemmarna tycker i frågan något som flera rekommenderade.

“Tänk att ni ska granska er egen ägarorganisation. Hur jobbar de med klimatavtryck? Då måste vi plötsligt titta oss i spegeln.” sa Erik Halkjaer.

Så gör Hem & Hyra sin prisvinnande journalistik

Hem & Hyra ska både bidra till medlemsnytta och har också ett uttalat mål att sätta hyresgästernas situation på agendan. Det vägleder redaktionens sätt att jobba, sa Susanna Skarrie, chefredaktör på Hem & Hyra, en tidning som varit guldspadenominerad fem gånger och fått stor spridning på sin journalistik.

Susanna berättade också att tidningens journalistik alltid utgår en människas berättelser snarare än rapporter och statistik.

2017 hade tidningen cirka 50 000 läsare i veckan på webben. Nu är siffran cirka 380 000.
Hem och hyra blir ofta citerade av andra medier.

Susanna visade vilka deras 13 mest lästa artiklar var under förra året samt att de alltid utgår från jobbet och inte plattformen i sin journalistik.

Summeringen av dagen är gjord av Fredrik Wass, kommunikatör Sveriges Tidskrifter.