10 saker att tänka på för att lyckas med din e-tidning

E-tidningen är ofta i grunden en pdf av printutgåvan, helt enkelt en kopia av papperstidningen som levereras i brevlådan. Men med den digitala utvecklingen så växer e-tidningens potential.

Tidigt i utvecklingen var det blädderfunktionen som var mest eftertraktad hos e-tidningar. I dag har läsläget, där användaren kan klicka upp en specifik artikel, illustrerad med tillhörande bilder eller tilläggsmaterial som filmklipp, blivit mer efterfrågat.

Det är oftast en liten läsargrupp som bara vill ha e-tidningen. De flesta läser tidningen i print eller på sajten. Men man kan spekulera i att i ökade pappers- och distributionskostnader kan öka e-tidningens popularitet hos publicisterna. Med e-tidningen får redaktionen ett sätt att fortsätta överskådligt paketera sitt material.

Tre skäl till att ha en e-tidning

1. För många tidskrifter är e-tidningen ett komplement till printutgåvan och sajten. En förväntad tilläggstjänst som ger mervärde till läsarna. Det är också ett suveränt arkiv, som du kan erbjuda dina läsare utan att det är särskilt krävande för dig.

2. E-tidningen kan också vara en del i en långsiktig strategi för att förflytta sina trogna läsare från papper till webb. Med en e-tidningstjänst får läsarna en mjukare övergång från printtidningen till att börja ta del av magasinet digitalt.

3. E-tidningen kan också vara en exklusiv produkt, det vill säga hela din utgåva som du bygger din affärsmodell på. Att ta betalt för en pdf-tidning kan ibland vara lättare att motivera för läsarna, än att sätta upp en betalvägg på sajten.

Aktörer på marknaden

Som ofta har dagstidningsbranschen gått före. En majoritet av svensk dagspress har en e-tidningsapp för mobilen som är uppbyggd via publiceringsplattformen Prenly.

– Vår första satsning som vi gjorde var på dagstidningar och där jobbar vi i stort sett med 90 procent av Sveriges alla dagstidningar, säger Jens Halvarsson, vd för svenska techföretaget Textalk AB som skapat Prenly.

Som namnet anger har Textalk sin bakgrund på taltidningsmarknaden. Redan tidigt 2000-tal startade Textalk också blädder-pdf-tjänsten Weblisher, men det är med plattformen Prenly som företaget vuxit på dagstidningsmarknaden.

Bland Prenlys kunder finns även tidningsjätten Bonnier News som har byggt upp sitt digitala tidningsarkiv Arcy via Prenly.

– Tidskriftsförlag kan skapa nya titlar med ett knapptryck i den här lösningen. I Prenly kan de ompaketera det de redan skrivit tidigare till nya publikationer, säger Jens Halvarsson.

För publicisten som vill ompaketera sitt material gäller det dock att ha koll på upphovsrätten. Vill du dela en bild eller text i en ny publikation är det viktigt att se till att du har avtalat om det med anställda och frilansare.

Många tidskriftsaktörer beskriver Prenlys applösning som fullgod och med den funktionalitet som en publicist behöver. Men samtligt så behöver användarna installera en specifik mobilapp på sin telefon för att kunna läsa just sin e-tidning.

Internationella tidningsplattformen Issuu har i stället en lösning där alla tidningar dels ligger på Issuus sajt, men de går även att bädda in pdf-läsaren på den egna sajten.

Hos Issuu kan du lägga ut din tidning gratis, om du står ut med sajten egen reklam i samband med publiceringen.

Förutom Issuu och Prenly finns det andra likande aktörer både i Sverige och internationellt, exempel PageSuit, VisioLink och E-magin, läs mer i lista längre ned.

Dessutom finns olika typer av all-you-can-read-tjänster, där Readly är största aktör.

Tio saker att tänka på för att få en framgångsrik e-tidning

1. Läsarna. Vad finns dina läsare i dag? Läser de tidningen i print, på webb, skärm eller mobil? (Förvånansvärt många läser till och med sin e-tidning i mobilen.) Vad efterfrågar läsarna i form av funktionalitet och tillgänglighet digitalt? Om printutgåvan tappar intäkter kanske du vill förflytta fler läsare till en digital arena.

2. Funktioner. Börja med att tänka på vad ni vill åstadkomma med e-tidningen. Vad kan ditt varumärke göra för att underlätta för läsaren? Börja sedan söka efter den tjänst eller det system som uppfyller er kravspecifikation.

3. Pris. Hur mycket får det kosta? De flesta leverantörer av olika e-tidningslösningar kostar i form av en prenumeration på tjänsten. Plattformen Issuu har ett gratisalternativ, men då kan annonser som inte tidningen har kontroll över placeras vid ert innehåll. Kontrollera hur prenumerationsmodellen är upplagd. Blir det dyrare om du får fler läsare av e-tidningen? Kan du lägga ut flera olika titlar i samma tjänst?

4. Strategi. Vilken uppgift har e-tidningen? Är den din enda distributionskanal eller ett komplement till sajten och tidningen? Ska e-tidningen vara en gratistjänst eller premium?

5. Slutdestination. Vart vill du skicka dina läsare? Är det viktigt att e-tidningen är på sajten eller föredrar dina läsare att ha en mobilapp? Om e-tidningen är del av ett större erbjudande vill du att dina läsare upplever att de är kvar i ditt universum.

6. Intäkter. I dagens medieklimat går det inte att ha gratistilläggstjänster bara för att vara schysst. Hur ska du tjäna pengar på din e-tidning? Kan du ha e-tidningen som en del av ett prenumerationserbjudande? Kan du få in annonser i e-tidningen? Kan du länka från pdf:en till affiliatelänkar eller en egen e-handel?

7. Arkivet. Missa inte chansen att samla dina tidningar i ett gediget arkiv. Publicera även tidigare utgåvor digitalt och marknadsför arkivet mot dina läsare, om och om igen. Håll koll på upphovsrätten bara, så att du inte hamnar i tvist med frilansare eller anställda om var och när materialet får publiceras.

8. Layout. Många e-tidningar i dag är bara en kopia i pdf-form av printtidningen. Men en e-tidning kan vara så mycket mer. Till exempel hos Prenly och Issuu går att lägga in videoklipp till artiklarna. Därtill kan du som leverantör göra en större formmässig ansträngning. En digital pdf behöver inte vara så stor i formatet, men kan gärna ha lite större storlek på typsnittet än du är van vid från print.

9. Bilder. På nätet behöver inte dina bilder var högupplösta och stora. Se till att spara pdf:en lågupplöst. Publicerar du bara i e-tidningen och på sajten kan du sluta leta stora fina bilder att blåsa upp i tidningen.

10. Marknadsföring. Är din e-tidning i en egen mobilapp behöver du marknadsföra den så att dina läsare laddar ned appen. Även en e-tidningsapp som främst syns på webben behöver marknadsföras i dina kanaler. Och glöm inte vad vi skrev om arkivet i punkt 7.

Olika tjänster för att skapa och distribuera e-tidningar

Issuu – Danska start up:en Issuu lanserades 2006 och flyttade till USA 2013. Issuu är en internationell jätte inom digitala pdf:er. E-tidningen som publiceras i Issuu går att bädda in på sajten, visa i helskärmsläge eller titta på via Issuus plattform. Numera går det att skapa stories Issuu av ditt innehåll för att enklare kunna dela det snyggt i sociala kanaler. Issuu tar likt många andra tjänster ut en månadsavgift, men står du ut med att det kommer in annonser intill pdf från tredje part så kan du publicera gratis.

Prenly – Svenska techföretaget Textalk lanserade Prenly 2015. Prenly är en plattform för tidningspublicister, där tidskriftsförlag till exempel kan ompaketera tidningar och återpublicera material. Prenly är i dag också den största leverantörer av mobilappar för e-tidningen för svensk dagspress. E-tidningarna som använder Prenlys gränssnitt kan skicka pushnotiser och för läsarna går det att ta del av artiklar och reportage, var för sig, i ett läsläge.

E-magin – Östersundsbaserade digitala byrån Adeprimo är en stor leverantör av betalväggen Tolu Pay Way, inte minst till dagspressen. Därtill har Adeprimo en e-tidningstjänst som heter E-magin. Tidningen kan läsas som inbäddad på sajten, eller i ett eget fönster. Flera funktioner finns i pdf:en, men den saknar läsläge och det går inte att skicka pushnotiser direkt i mobilen. Däremot går det att automatisera ett mejlutskick när tidningen är publicerad.

PageSuit – Londonbaserade mjukvaruproducenten PageSuit försöker skapa kreativa lösningar för att publicera konsumenttidningar i appar eller på e-papper. Globala varumärken som OK! Magazine och Politico publicerar via PageSuit.

VisioLink – Med 2 000 dagstidningar och tidskrifter är VisioLink den ledande leverantören av lösningar för digitala publikationer inom mediasegmentet i Europa. Enligt VisioLink kan din e-tidning vara så mycket mer än en replika av printtidningen. Jobbar även med lösningar för e-papper.

All-you-can-read-tjänster för e-tidningar

På marknaden finns också flera all-you-can-read-tjänster för e-tidningar. För oss publicister kan det vara enkelt att ladda upp sin tidning i tjänster som redan är finns och är kända av läsarna, såsom Readly. Alla de större mediehusen har dessutom själva byggt lösningar där de samlar sina e-tidningar i en plattform bakom en inloggning.

Readly – Prenumerationstjänsten Readly grundades 2012 i Sverige och har stadigt vuxit med förvärv och utökning av antalet titlar. I dag finns över 7 500 titlar här. Läsarna betalar för prenumerationen till Readly och får då tillgång till din titel och tusentals andra tidningar.

Det är enkelt att ladda upp pdf-filer hos Readly. Som kund hos Readly får du användardata som berättar hur väl läst ditt magasin är. Dina läsare kan bokmärka sidor i Readly, vilket bland annat visat sig vara populärt för läsare av mattidningar som vill spara recept. Readly har tidigare uppgett att tidningsförlagen får tillbaka 50 procent av intäkterna.

ARCY – Hösten 2021 lämnade Bonnier News titlar helt Readly. Bonnier News cirka 70 tidningar finns numera i den egna prenumerationstjänsten ARCY. Här hittar läsarna bland annat Amelia, Allt om trädgård, Sköna hem och Expressen.

Pling – Aller medias egen e-tidningstjänst heter Pling. I den finns över 1 400 svenska och internationella tidningstitlar, bland annat Hänt, Svensk Dam och Allas.

Flipp – Story House Egmont har sedan 2016 en magasinsapp med omkring 70 tidskrifter som heter Flipp. Här finns bland annat titlar som Bamse, Kalle Anka, Vagabond och Åka Skidor.

Text: Matilda Nilsson

Läs mer