EU Update oktober 2026
Hej!
Jag heter Tove Carlén och är ny jurist på Sveriges Tidskrifter, där jag har tagit över efter Tobias Eltell. Jag ser fram emot att lära känna er medlemmar och arbeta med de juridiska frågor som är viktiga för tidskriftsbranschen. En del av mitt uppdrag är också att hålla er uppdaterade om utvecklingen inom EU, och det här blir därför min första EU Update!
I oktoberbrevet bjuder jag på ett axplock av nyheter om vad som pågår inom EU. Vi tittar bland annat närmare på AI-förordningens regler om märkning av deepfake och AI-genererad text, åldersgränser för sociala medier, utvärderingen av upphovsrättsdirektivet och arbetet med den digitala omnibusen.
Trevlig läsning!
Tove Carlén
Jurist, Sveriges Tidskrifter
Märkning av AI-genererat innehåll
Den 2 augusti började AI-förordningens regler om märkning av AI-genererat innehåll att gälla. Eftersom det handlar om en EU-förordning är bestämmelserna direkt tillämpliga som lag i Sverige. Reglerna som finns i artikel 50.4 i AI-förordningen gäller både så kallad deepfake och AI-genererad text. I det senare fallet finns det dock ett undantag för redaktionellt innehåll.
Syftet med reglerna om märkning är att allmänheten ska få information om och upptäcka när de tar del av AI-genererat innehåll. Upplysningsskyldigheten gäller “tillhandahållare” av AI-system, men i praktiken är det användare som avses och därmed träffas en vid krets av aktörer.
Deep fake definieras i AI-förordningen som “AI-genererat eller AI-manipulerat bild-, ljud- eller videoinnehåll som liknar existerande personer, föremål, platser, enheter eller händelser och som för en person felaktigt kan framstå som autentiskt eller sanningsenligt”. Därmed är det inte alla bilder, ljudklipp och videor som omfattas, utan det krävs att till exempel personen på den AI-genererade bilden liknar en verklig person. Det finns också ett undantag som gäller om innehållet utgör en del av “ett uppenbart konstnärligt, kreativt, satiriskt, skönlitterärt eller liknande verk eller program”. I de fallen är transparenskraven inte lika hårda, utan det räcker med att upplysa om AI-genereringen på “ett lämpligt sätt som inte hindrar visningen eller åtnjutandet av verket”.
När det gäller AI-genererad text gäller transparenskraven bara om texten offentliggörs i syfte att informera allmänheten om frågor av allmänt intresse. Det finns dock ett undantag för medier och det är formulerat som att skyldigheten inte gäller om “det AI-genererade innehållet har genomgått en process med mänsklig granskning eller redaktionell kontroll och om en fysisk eller juridisk person bär det redaktionella ansvaret för offentliggörandet av innehållet”.
EU-kommissionen har tagit fram en uppförandekod för att underlätta tillämpningen. Även om artikeln i förordningen gäller som lag i Sverige är uppförandekoden frivillig att följa. EU-kommissionen har även tagit fram ikoner som kan användas för att märka ut AI-genererat innehåll.
Missa inte! Den 3 november bjuder vi in medlemmar till Digifrukost på temat “Nya EU-krav på märkning av AI-bilder – det här gäller”. Då berättar Sandra Hanson, advokat/partner på advokatfirman MarLaw, mer om de nya reglerna. Mer info och anmälan här.
EU Kids Act
Frågan om att införa en åldersgräns för sociala medier har debatterats flitigt såväl i Sverige som i andra länder. I mitten av september presenterade EU-kommissionen sitt förslag till reglering av barns användning av sociala medier. “Förordningen om digitala miljöer som är ansvarsfulla och kan ställas till svars” eller EU Kids Act som den också kallas, är ett svar på de krav som funnits om att skydda minderåriga på nätet.
Redan i våras kom ett liknande förslag från en svensk utredare. I utredningen som heter “En åldersgräns för barns tillgång till sociala medier” (SOU 2026:35), föreslås att barn under 15 år inte ska få tillgång till sociala medier i inloggat läge. Sveriges Tidskrifter kritiserade i sitt remissvar förslaget och ifrågasatte om förslaget är förenligt med yttrandefrihetsgrundlagen och särskilt förbudet mot hindrande åtgärder. Även Justitiekanslern lyfte liknande farhågor i sitt remissvar.
EU Kids Act har flera likheter med det svenska förslaget inte minst eftersom det också innehåller en åldersgräns på 15 år. EU-förordningen är dock tänkt att omfatta inte bara sociala medier, utan även videodelningsplattformar och vissa andra onlineplattformar som onlinespel och AI-följeslagare. EU Kids Act föreslås också innehålla regler om att barn över 13 ska ges möjlighet att använda videodelningsplattfromar (typ Youtube) efter medgivande från vårdnadshavare.
Sannolikt kommer den svenska regeringen (när den är på plats) inte gå vidare med den svenska utredningen om åldersgräns så länge det är aktuellt med en liknande lagstiftning på EU-nivå. De problem kopplat till yttrandefrihetsgrundlagen som Sveriges Tidskrifter lyfte i remissvaret på den svenska utredningen riskerar dock att uppstå även i förhållande till EU Kids Act.
ChatGPT officiellt techjätte i EU
I slutet av augusti meddelade EU-kommissionen att Open AIs ChatGPT nu är en så kallad VLOSE (en mycket stor onlinesökmotor) enligt Digital Services Act (DSA). Samtidigt meddelade EU-kommissionen att Reddit och Roblox nu är VLOPs (mycket stora onlineplattformar). Det betyder att bolagen passerat 45 miljoner genomsnittliga månatliga användare i EU, vilket är gränsen enligt DSA. Den praktiska effekten av att ett bolag passerar gränsen är att det behöver uppfylla de strängare kraven som gäller enligt DSA när det gäller saker som riskanalys, granskning och transparens. Det innebär också att de står under EU-kommissionens tillsyn och riskerar dryga böter vid överträdelser av bestämmelserna i DSA.
Utvärderingen av upphovsrättsdirektivet fortsätter
I upphovsrättsdirektivet, eller DSM som det också kallas, finns viktiga regler kopplat till AI-utveckling och upphovsrätt. Det var här reglerna om text- och datautvinning, med tillhörande möjlighet att meddela förbehåll, först dök upp 2019. Under 2026 har kommissionen inlett arbetet med att utvärdera direktivet. Utvärderingen är viktig eftersom det finns en förhoppning om att det ska leda till att upphovsrätten stärks och att de förbehåll som många medieföretag meddelat respekteras. Kommissionen har nu gått ut med en enkät, ett så kallat riktat samråd, för att samla in synpunkter från berörda aktörer. De frågor som ingår är bland annat kopplade till “användning av upphovsrättsskyddat innehåll i artificiell intelligens”. Sveriges Tidskrifter avser att svara på enkäten som ska vara inne senast den 3 november.
Digital omnibus
Arbetet med den digitala omnibusen för data fortsätter inom EU. Syftet med är att förenkla EU:s digitala regelverk. I omnibusen ingår flera rättsakter, bland annat dataskyddsförordningen (GDPR). En fråga som lyfts av EU-kommissionen är kravet på samtycke för hantering av kakor (cookies). Kommissionen vill “reformera inställningarna för kakor för att minska användarnas trötthet och samtidigt skydda deras rättigheter”.
Lagförslaget som kommissionen presenterade för knappt ett år sedan innebar att bestämmelserna om kakor flyttades från E-privacy direktivet till GDPR. Enligt kommissionens förslag skulle användare med ett enda knapptryck kunna säga nej till kakor. Detta har lett till protester, inte minst från stora delar av mediebranschen i EU som börjat tillämpa principen ”consent or pay” (ungefär samtycke eller betalning). Flera företag och organisationer, inklusive EMMA (branschorganisationen på EU-nivå för tidskrifter som Sveriges Tidskrifter är medlem i) ser en risk för att de nya reglerna kommer att tvinga medieföretagen att införa ett tredje gratisalternativ. Detta skulle riskera att rycka undan mattan för de medier som byggt upp en fungerande läsaraffär på nätet utifrån hur reglerna om kakor ser ut idag.
Det senaste som hänt i frågan är att rådet, den 21 oktober, enades om en gemensam ståndpunkt (en förhandlingsposition). Rådet vill, till skillnad från kommissionen att cookie-bestämmelser ska ligga kvar i ePrivacy-direktivet. Nu ska frågan behandlas i EU-parlamentet och sedan väntar förhandlingar mellan kommissionen, rådet och EU-parlamentet i den så kallade trilogen. Sveriges Tidskrifter fortsätter att, tillsammans med EMMA, arbeta för att reglerna utformas på ett ändamålsenligt sätt som tillgodoser de behov som medieföretag har av att kunna hantera kakor.
Vi håller också ögonen på:
Kommissionen har aviserat att AVMS-direktivet ska uppdateras. Ett förslag väntas från kommissionen under 2026. Mer info här.
Kommissionen har också aviserat att det under 2026 kommer att läggas fram en “Digital Fairness Act”. Syftet är att stärka konsumentskyddet online. Mer info här.
En prioriterad fråga för kommissionen är att värna demokratin. Förra året presenterades initiativet “European Democracy Shield”. Det är ett övergripande initiativ med flera olika rättsakter, men handlar bland annat om att “att stödja fria och oberoende medier”. Mer info här.
Kommissionen har också aviserat en EU Delivery Act, som ska ersätta postdirektivet och förordningen om gränsöverskridande paketleveranstjänster. Förslaget skulle först komma under 2026, men är nu framflyttad till Q1 2027. Mer info här.