James Savage, publisher på engelskspråkiga tidningen The Local, sitter på två tunga poster i Mediesverige. Han är sedan flera år tillbaka ordförande för Sveriges Tidskrifter – och sedan 2024 också ordförande för intresseorganisationen Utgivarna.
Båda organisationerna bedriver lobbyarbete inom samma fält, men har fokus på lite olika frågor. Sveriges Tidskrifter, som är en medlemsorganisation för tidskrifter, sätter strålkastarljus på de ekonomiska förutsättningarna för sina medlemmar.
– Den allra viktigaste frågan för Sveriges Tidskrifter inför nästa mandatperiod är att se till att mediestödet blir mer rättvist. Att även tidskrifter ska kunna ta del av stödet, säger James Savage.
Utgivarnas och Sveriges Tidskrifters frågor överlappar ofta varandra, men det finns också mediepolitiska frågor som Sveriges Tidskrifter driver hårdare på egen hand. Utgivarna, där Sveriges Tidskrifter, TU, SVT, TV4, SR och UR ingår, jobbar mer med övergripande frågor som rör hela Mediesverige. James Savage svarar här i egenskap av Utgivarnas ordförande:

– Vi tar ett mer allmänt grepp. Det handlar om mediefriheten och yttrandefriheten. Vi har sett att det kommit smygande, fler förslag som begränsar mediefriheten. När det kommer exempelvis lagförslag som ska komma åt gängkriminalitet och hot från främmande makt vill vi att politikerna lägger mer vikt vid frågor om mediefrihet än vad de gjort hittills, säger James Savage.
Även Sveriges Tidskrifter jobbar med principiella yttrande- och tryckfrihetsfrågor av den här typen, betonar James Savage. Både Utgivarna och Sveriges Tidskrifter har regelbundna möten med ministrar, politiker och myndighetspersoner som till exempel Säpochefen, riksåklagaren och rikspolischefen.
– Vi för fram våra synpunkter, så att de förstår att det finns något annat i vågskålen, säger James.
Pressfriheten på bottennivåer
Pressfriheten i världen har nått nya bottennivåer. Det visar senaste pressfrihetsindex från Reportrar utan Gränser. Men jämfört med många andra länder rankar Sverige fortfarande högt inom pressfrihet. Sverige är ett av få länder som är gröna på pressfrihetskartan. Men de senaste åren har Sverige fallit två placeringar i rankingen, från tredje till femte plats.
– Vi har bra pressfrihet i Sverige, men rörelserna går i fel riktning. Vi har till exempel sett ett förslag, som tack och lov lagts på is, där man ville strypa tillgången till förundersökningsprotokoll. Men det har också varit andra begränsningar på senare tid, som till exempel spionlagstiftningen och nya lagtolkningar när det gäller söktjänster som Acta Publica och Siren, som gjort det svårare för journalister att komma åt handlingar – och svårare att granska rättssystemet.
Utgivarna och Sveriges Tidskrifter skriver remisser när det kommer utredningar och lagförslag som rör deras medlemmar.
– Vi har en styrka och vi är vana vid att göra lobbyarbete. Vill du att vi ska lyfta en fråga så hör av dig till din branschorganisation, säger James Savage som ett tips till mindre tidskrifter.
Kan de också själva driva sina mediepolitiska frågor?
– Ja, de kan driva sina frågor. Men det är lättare för Sveriges Tidskrifter som branschorganisation och Utgivarna som intresseorganisation. Vi representerar en hel bransch och har lättare att få tillgång till ministrar och myndighetschefer.
En förutsättning för lobbyarbetet är även att ha goda relationer till personer inom oppositionen och inom stödpartier till regeringen. Rätt som det är blir det ett maktskifte, då gäller det att den nya regeringen också har koll på mediernas största utmaningar, menar James Savage.
Rättegången mot Joakim Medin

Nyligen kom han hem från Istanbul, Turkiet. James Savage närvarade vid den korta domstolsförhandlingen när rättegången mot journalisten Joakim Medin sköts upp igen.
– Det är inget brott att skriva en artikel i en grundlagsskyddad svensk tidning. Vi vill visa stöd för Joakim och visa Turkiet att hela svenska mediebranschen står bakom honom. Det var en stor uppslutning på plats. Åhörarbänkarna var fullsatta. Det visar för domstolen, och eventuella observatörer från makten i Turkiet, att det här är inget fall där man kan döma utan att det skapar reaktioner, säger James Savage.
Metas bluffannonser
Senaste året har Utgivarna också tagit en aktiv roll för att förmedla problemet med bluffannonser på Meta. Dels har organisationen gjort kampanjfilmer med kända journalister vars namn uttnyttjas av bluffannonsmakare, och dels har Utgivarna polisanmält Metas vd Mark Zuckerberg för att techjätten inte stoppar bluffannonserna. Vidare har Utgivarna stämt Meta för brott mot EU-förordningen DSA (digital service act). Organisationen har även anlitat en advokatfirma för att eventuellt driva ett civilrättsligt mål mot techjätten.
– Det har ännu inte kommit något avgörande i något av målen, men de tuffar på. Huvudmålet för oss när det gäller bluffannonserna är att se till att lagstiftningen som finns efterlevs.
Lobbyarbetet bedrivs av Utgivarna och Sveriges Tidskrifter på flera olika arenor.
– Mitt tips är att om din tidskrift har en fråga som handlar om mediefriheten eller om förutsättningarna för att bedriva medieföretag i Sverige, kom till oss på Sveriges Tidskrifter och lyft frågan. För vi kan ta med frågan till lämpliga personer och makthavare som kanske göra något åt det.
Text: Matilda Nilsson
Läs mer
De hetaste frågorna inför valet

”Tidskriftsstödet är en otroligt viktig fråga”, säger Kerstin Neld, vd för Sveriges Tidskrifters. Här kommenterar hon vad partierna svarat om mediestödet, AI, distributionen, upphovsrätten och beredskapen.
Så lobbar Schibsted mot politiken

”Vi behöver förklara för politiken vilka utmaningar vi står inför”, säger Petra Wikström, chef för public policy och kommunikation på Schibsted.
Mediestödet uteblir för Hem & Hyra: ”Fattar inte hur det är tänkt”

Ett rättvist mediestöd. Det är den viktigaste mediepolitiska frågan för tidningen Hem & Hyra. Här berättar chefredaktör Susanna Skarrie också om hur det är att jobba för en ägare som hörs och syns i den politiska debatten.