TikTok-videon ”Larmet från Leos Lekland” har visats en miljon gånger. I klippet berättar före detta anställda om farliga attraktioner och skalbaggar i köket. Bakom Sydsvenskans första TikToK-minidokumentär står Sydsvenskans grävnav i tätt samarbete med en ungreporter Malak Amairi som går tidningens traineeprogram. Sedan förra året har åtta ungdomar mellan 18 och 22 år deltagit i programmet. Som det ser ut kommer nuvarande ungredaktion att fortsätta jobba till efter valet.
– Vi har ingen märkning av ungredaktionens jobb. Våra läsare vet väldigt lite om att vi har ett traineeprogram. Ungreportrarna är med som vanliga medarbetare på redaktionen, säger Camilla Sylvan.
För några år sedan hon gjorde den framgångsrika rekryteringen av då 19-åriga Inas Hamdan som krönikör. Inas Hamdan, nu 26 år, har vunnit Stora Journalistpriset och flera andra prestigefyllda priser sedan dess. Numera jobbar hon på Expressen – och är ett eftertraktat namn i mediebranschen.
– Jag tog in henne som krönikör och såg att det fanns ett perspektiv i hennes pitchar som ingen annan hade. Hon har gjort otroliga granskningar sedan dess och bland annat vunnit Stora Journalistpriset. Det gav pepp.
Som redaktionschef ville Camilla Sylvan hitta ett mer systematiskt sätt att få en bättre representation i tidningen. Malmö är ung stad där nästan halva befolkningen är under 35 år, därtill är en tredjedel av invånarna födda utomlands.
– Jag började fundera på hur vi skulle få in mer mångfald till redaktionen. Journalistutbildningarna lyckas inte med det. Majoriteten är vita i vår bransch så många ungdomar tror att vi inte är till för dem.
Hon fick kontakt med stiftelsen F1rst, som stöttar unga från studieovana hem och underrepresenterade grupper att komma vidare i karriären. Via initiativet F1rst rekryterades flera av tidningens ungreportrar. Bland F1rst partners finns bland andra Bonnierförlagen, Bonnier News, H & M, Willys, Hemköp, Fryshuset, Järvagymnasium och Stockholm stad. Av Sydsvenskans som flest åtta ungreportrar är sex från Malmö och två från Lund.
– Vi ska skapa ett förtroende för vår journalistik. Men det primära syftet med traineeprogrammet är att vi ska få ett bättre innehåll i tidningen, säger Camilla Sylvan.
Ungreportrarna har tidigare gjort granskningar som svarar på frågor som ”Vad kostar din studentbalsoutfit?” och ”Vad hände med all dricks?”, en artikelserie om spelberoende och reportage om så kallade looksmaxxing (trenden att optimera sitt fysiska utseende). Det är journalistik som kanske aldrig hade blivit gjord om inte ungreportrarna haft en röst på redaktionen.
– Vi har fått ett kontaktnät i delar av Malmö som varit svåra för oss att nå. Ungreportrarna är ambassadörer för Sydsvenskan. Vi får in tips som vi inte hade fått tidigare. Ungreportrarna har kunnat berätta för sina klasskompisar om vad vi gör, att journalistik är inte bara är klick och det stärker förtroendet för oss, säger Sanna Hjalmarsson, redaktör för traineeprogrammet.
Hon är den som jobbar tätast med ungredaktionen. Ungreportrarna jobbar mellan 10 och 20 procent och får ersättning i enlighet med minimilönen för journalister. För Sanna Hjalmarsson blir det en del kvällsjobb för att kunna anpassa sig till ungdomarnas tider.
I början av projektet var det svårt att locka fram ungdomarnas egna idéer. Det tog tid att få ungdomarna att inse att deras vardag i skola och på fritiden var intressant för Sydsvenskans läsare. Att deras idéer hade ett värde.
– Men snart ville alla ungdomar prata idéer till åtta på kvällen, säger Sanna Hjalmarsson.
Hon menar att hon utvecklats som ledare och coach under projektet.
– De här ungdomarna har inte läst någon journalistutbildning och de har ingen journalistbakgrund. Jag har fått lägga en del tid på att förklara hantverket, att det är så här vi skriver och så här vi hanterar våra källor och så vidare. Det har varit utmanande och kul – och det har utvecklat mig som ledare, säger Sanna Hjalmarsson.
Efter valet kommer en del av ungredaktionen att sluta av olika skäl. Någon tar studenten, ska plugga vidare och så vidare. Planen är att fylla på med nya förmågor efter hand, men inte starta en helt ny redaktion från scratch.
– Det är åtta väldigt duktiga journalister. För oss är det viktigt att deras jobb håller samma kvalitet som alla andra jobb på Sydsvenskan. Den stora vinsten med ungredaktionen är att vi nu bättre speglar befolkningen i Malmö, sammanfattar Sanna Hjalmarsson.
Text: Matilda Nilsson
Fakta
Forskning om de unga talangerna på Sydsvenskan
Ungredaktionen är ett så pass ovanligt initiativ att det har följts av forskare vid Linnéuniversitetet. I en rapport som gjorts i samverkan med Medier & demokrati når forskarna följande slutsats: ”När journalistik möts genom deltagande snarare än enbart konsumtion fördjupas förståelsen för journalistikens roll, begränsningar och ansvar”. Traineeprogrammet var nominerat till Tidningsutgivarnas pris Årets Dagstidning 2026 i kategorin Årets Innovation.
Läs mer om att nå unga