Enligt Sveriges Tidskrifters ungstyrelse Next Gen Boards kommande rapport så vill 54 procent av dagens unga att framtidens tidskrifter ska ha automatisk källkritik och faktakontroll. I en tid när våra sociala medier-flöden fylls med AI-skräp verkar det som att den unga publiken eftersöker mer trovärdig information.

– Den yngre målgrupp förstår att mycket av det de ser på sociala medier är AI-genererat och inte sant. Det är ingen likgiltig målgrupp. Jag kan redan nu avslöja att trovärdighet är det som är absolut mest efterfrågat bland de unga i vår studie, säger Alva Bergland, reporter på Affärsvärlden och ledamot i Next Gen Board.

På den senaste Tidskriftsdagen gav hon och hennes styrelsekollega, Evelina Malteson, en sneak peak av insikterna i rapporten som kommer att presenteras i sin helhet på Almedalen i år.

– Det finns ett framtidshopp. Det finns en publik som vill ta del av vårt innehåll på olika sätt. Det är inte bara TikTok. Vi ser att det faktiskt finns de i åldern 18-25 år som vill ta del av pappersmagasin också, säger Evelina Malteson som är teamchef för Bonnier Media på Bonnier News.

Varför är det viktigt att nå den unga publiken?

– De är framtiden för branschen. Det är också demokratiskt viktigt att den unga målgruppen informerar sig och tar till sig information som är korrekt, säger Alva Bergland.

På Sveriges Tidskrifters sajt kan du ta del av fler insikter från senaste Tidskriftsdagen som handlade just om den så kallade Generation Swipe.

Men hur når man då den unga publiken?

Om du vill nå den unga publiken som tidskrift så gäller det att lära känna just din målgrupp bland unga bättre.  Det går inte att dra alla ungdomar över en kam.

”Om du försöker nå yngre målgrupper ska du inte nöja dig med generaliserande generationsbeskrivningar utan fördjupa din förståelse om just den specifika grupp eller de grupper du vill nå” skriver kulturantropologen Katarina Graffman som skrivit en handbok med just titeln Att nå unga.

Hon är doktor i antropologi och expert på ungas mediebeteenden. I den nedladdningsbara boken Att nå unga ger hon en översikt över den svårflirtade unga publiken – och tips och råd kring hur just ditt företag kan nå ut till unga.

– Ju yngre personer, desto svårare är det att göra generaliseringar, konstaterar Katarina Graffman.

Men det finns vissa beteenden som är gemensamma för unga födda runt millennieskiftet och under 2000-talet.

– De är födda, utan någon annan uppfattning än, att de alltid haft internet och smarta telefoner. Digitaliseringen är självklar. Dessutom är de uppväxta i en konsumtionskultur, där det är konsumtion som formar identiteten. Det är de breda penseldragen.

I handboken, som är skriven på uppdrag av Jernkontoret, betonar hon att varje företag, myndighet, organisation och verksamhet måste hitta sin väg in till den unga publiken – eller snarare sitt segment av den unga publiken.

– Respektive tidskrift får titta på frågor som, vad skriver vi om, vilka ämnen handlar det om? Vilka intressen har vår unga målgrupp och hur beter de sig på olika sociala medier-platser? Det handlar inte om att ”springa efter”, utan i stället förstå målgruppen och möta den.

För att hjälpa dig att komma i gång med arbetet har vi gjort en tipslista som bygger på råden i Katarina Graffmans bok.

Text: Matilda Nilsson
Foto: Fredrik Wass, Johan Wessel och Magnus Fond

Steg-för-steg

Så når du den unga publiken

1. Definiera och förstå målgruppen
   Det här är den viktigaste delen av arbetet. Bestäm så exakt som möjligt vem du vill nå, varför och i vilka situationer. Ta reda på hur din målgrupp beter sig, vilka kanaler målgruppen använder – och vad gruppen tycker är meningsfullt (i kontrast till meningslöst). Gör ditt grundarbete ordentligt!
2. Få koll på vilka fyrtorn din målgrupp lyssnar på
   Ur det snabba informationsflödet på nätet har en ny vägledande funktion vuxit fram för många unga: så kallade fyrtorn. Graffman beskriver fyrtorn som naturliga vägledare som unga lyssnar till, litar på och låter sig guidas av. Det kan var kompisar, lärare, föräldrar, influencers, programledare eller specifika mediekonton, som till exempel en tidskrift. Graffman delar upp fyrtornen i tre kategorier: hjälpare (t ex föräldrar, syokonsultenter), vänner (kompisar du kan diskutera fritt med) och kändisar (påverkar livsstilsval). De tre kategorierna tillskrivs olika hög trovärdighet, där hjälpare har högst trovärdighet och kändisar lägst. En specialiserad tidskrift har här fördel av sin fördjupade nisch. Hitta sätt att nå ut med trovärdig journalistik och på så sätt få en hjälpande och social relation till unga i din målgrupp. Kanske förvånande, men Graffman menar att det är snarare som informativ hjälpare eller vän som en tidskrift kan fylla en fyrtorns-funktion för unga. Kategorin kändisar är mindre relevant.
3. Det är viktigare att vara relevant än att få ökad räckvidd
   Unga målgrupper delar inte upp innehåll i information och underhållning, utan snarare i meningslöst och värdefullt. Kategorin värdefull kan bestå av såväl information, som nyheter, humor och underhållning. Som tidskrift gäller det att skapa värde för användarna i din målgrupp. Var relevant för målgruppen, snarare än att nå ut till alla.
4. Gör innehållet lätt att dela
   Många unga är sociala på digitala plattformar, men oftare i slutna grupper än i offentliga forum. En del unga tar del av information först när någon i deras nätverk delar den i vänskapsgrupper och slutna forum. Skapa därför innehåll som är lätt att dela vidare och som känns personligt och relevant.
5. Stör inte och våga välja bort
   Publicera lagom ofta och med kvalitet. För många utskick eller uppdateringar kan leda till att du väljs bort helt. Det finns en informationströtthet bland unga. Om du känner att ditt innehåll, tonalitet eller kanalval känns tveksamt på något sätt, våga säga nej och avstå från att publicera. Kommunikation som inte är tillräckligt bra spär bara på ointresset hos de som du försöker nå. Välj med stor omsorg när, var och hur du publicerar ditt innehåll.

Läs mer om att nå unga