1 600 journalister på Bonnier News har provat egna AI-gränssnittet
Stora mediekoncernen Bonnier News har byggt en egen infrastruktur för AI. Här berättar AI Director Martin Jönsson om hur Bonniers journalister använder AI-gränssnittet Amelie – och om hur även små tidskrifter kan ha nytta av generativ AI.

Bonnier News är Sveriges största tidningskoncern och här jobbar över 2 000 journalister. Merparten av dem har provat att använda Bonniers egenbyggda AI-verktyg.

– Vi är en stor organisation med 85 lokaltidningar, flera stora rikstidningar och ett 100-tal magasin. Det vi gjort inom AI har mycket handlat om att skapa en stabil infrastruktur i en datasäkrad miljö. Det är viktigt för oss att skydda våra intellektuella rättigheter och se till att vårt material inte går att träna på för externa AI-tjänster, säger Martin Jönsson, redaktionell utvecklingschef Bonnier News.

För Bonniers journalister innebär detta att de i säkra miljöer kan skapa egna promptar och AI-lösningar. Drygt 60 procent av Bonnier News redaktionella arbetare använder Bonnier News egenbyggda AI-gränssnitt Amelie minst en gång i månaden. AI-gränssnittet kan användas till lite allt möjligt, exempelvis som redaktionell assistent, för transkribering, textbearbetning och för att ge återkoppling på en artikel. 30 procent av medarbetarna använder Amelie varje dag.

– De flesta medieföretag kämpar med införandet av AI, men vi har kommit långt. Vi har drygt 900 promptar nu i vårt promptbibliotek. Här kan du inspireras av andras promptar om till exempel hur du kan göra din text bättre, säger Martin Jönsson.

Runt 1 600 av Bonnier News journalister har provat gränssnittet Amelie. En mindre del, runt 500 personer, jobbar även med egenbyggda Crafting Space, en plattform för att bygga chatbotar och AI-agenter.

– Det krävs lite mer utbildning för att kunna jobba med Crafting Space. Men här kan du till exempel sätta upp AI-agenter eller chatbotar som vänder sig mot publiken.

Bonnier News tidskrift Aktuell Hållbarhet har till exempel med stöd av verktyget byggt en chatbot som svarar på frågor om hållbarhetslagstiftningen CRSD. Ett ämne som är högaktuellt för tidningens läsare.

Det går mer och mer mot så kallad vibe-kodning

Just denna chatbot har Bonnier News byggt själv, men Martin Jönsson betonar att det blir lättare och lättare att bygga AI-funktioner även för tidningar som saknar en egen AI-infrastruktur. Med hjälp av nya AI-utvecklarverktyg från Google och Open AI går det till exempel att sätta upp en omvärldsbevakare inom din nisch utan några större programmeringskunskaper.

– De här systemen blir alltmer intuitiva och det går mer och mer mot så kallad vibe-kodning. Du behöver inte längre kunna programmeringsspråk för att till exempel sätta upp en omvärldsbevakare för allt som rör sig inom ditt område. Det kan du göra i ChatGPT.

Martin Jönssons tips är dock att inte använda sig av öppna AI-tjänster för delar av den redaktionella processen där man hanterar känsliga uppgifter.

– Mitt råd är att man överhuvudtaget inte arbetar med opublicerat, källskyddat eller känsligt material i öppna AI-system som till exempel ChatGPT.

Som stor koncern är Bonnier News noga med att skydda sina intellektuella rättigheter och se till att techjättar inte använder Bonniers data för att till exempel träna AI-modeller. Bonnier har till exempel ett licensavtal med techjätten Google så att deras redaktioner även kan använda Google Workspace utan att riskera att data används för att träna AI.

– För en mindre redaktion är det ju svårare att skapa den sortens avtal – eller det kan vara för dyrt att teckna företagsavtal med till exempel Google eller Microsoft.

Det kan handla om att lägga upp 200 domar och undersöka om det finns något mönster i dem

För mindre tidningar tipsar Martin Jönsson om Googles researchverktyget Notebook LM, som också Bonnier News använder. I verktyget laddar användaren själv upp de dokument som man vill ha analyserade.

– Det kan handla om att lägga upp 200 domar och undersöka om det finns något mönster i dem, som återkommande personer eller platser och så vidare. Det är ju arbetsuppgifter som kan ta veckor att göra manuellt. Att använda sig av offentliga källor i den här typen av verktyg kan ju vara en jättebra för vilken liten redaktion som helst. Det är en jättebra plats att börja på om du vill kunna spara tid för att lägga mer resurser på granskning och fördjupning.

Text: Matilda Nilsson
Foto: Per Mikaelsson

Fler artiklar i vår guide om AI för redaktionen

Alla goda ting är tre
Tidskriftsdagarna 2026 – Tre eftermiddagar, tre teman, tre tillfällen för branschinsikter. Vi lanserar ett helt nytt koncept under våren 2026 där du väljer en, två eller tre halvdagar med värdeskapande innehåll för din yrkesroll. Alla tre dagar innehåller skarpa och inspirerande talare och panelister, case, debatter och analyser samt branschmingel med kollegor och intressanta branschaktörer.
Läs mer om programmet och anmäl dig här

Prenumerera på Sveriges Tidskrifters nyhetsbrev

Sveriges Tidskrifters nyhetsbrev ger aktuella, inspirerande och nyttiga inblickar i tidskriftsvärlden.


Lyssna på Publicistpodden

Lyssna här