Tema valet 2018: Varning för högt tonläge

Riksdagsvalet står för dörren och nättrollen i farstun.
Förbered dig för slaget om opinionen. 


Reportage: Tim Andersson, Thord Eriksson och Barbro Janson Lundkvist / Allt om Tidskrifter

Facebook och den delade skulden
Facebook är opinionsbildarnas nya favorit. Vi har tittat närmare på vad företaget kan få för roll i det svenska valet 2018.
Henrik Ek är editionschef på Metro. David Peterson är redaktör för Viralgranskaren. Avdelningen är både en trafikdragare och viktig för Metros varumärke.
Så blir du en viralgranskare
Metro är den svenska publicist som mest innovativt motarbetat fejknyheter. Vi åkte dit för att lära oss viralgranskningens ABC.
Redaktionen för The Local
Deras nyheter förvrängs för att svärta Sverige
The Locals nyheter började plötsligt användas för att svartmåla Sverige. Redaktionens åtgärd: satsa mer på fördjupning.
Fördjupa och komplicera – så besegrar du trollen

Barbro Janson LundkvistDet är sex månader till valet. Den svenska myndigheten för samhällsskydd och beredskap är förberedd på IT-intrång, falsk ryktesspridning och desinformation. Kremlkopplade trollfabriker har visat sig ligga bakom fejkade Facebookprofiler och twitterkonton som spridit märklig information där syftet har varit att påverka politiska val runtom i världen. Det går inte att utesluta att de även skulle agera nu, inför det svenska valet.

Men alla felaktigheter har förstås inte ryska troll som avsändare. Ideologiskt drivna aktörer kraftsamlar, och viralsajterna hakar på, med inlägg som bekräftar och provocerar, allt för att locka klick och trafik.
För oss som jobbar i tidskriftsbranschen är det viktigt att förstå mekanismerna bakom olika typer av felaktigheter, vem som skapar dem och hur de kan avslöjas.

Därför har Allt om Tidskrifter besökt den svenska redaktion som har längst erfarenhet av att avslöja felaktigheter på nätet, Metro. Inför valet ger Metro Viralgranskaren en mer framskjuten plats, och satsar dessutom på en Valgranskare som sätter politiska påståenden under lupp.

En annan aktör som vi kan lära oss av är den engelskspråkiga tidskriften The Local. Att bli citerad av andra tidningar brukar vara något positivt, men allt oftare blev The Locals nyheter förvrängda av internationella medier. Minsta negativa händelse i Sverige förstorades upp, och fick enorm spridning. The Locals åtgärd blev att jobba mer med fördjupning. De tog tag i stora och svåra, brännande ämnen där många har en åsikt och skrev längre artiklar.

Och fördjupning är ju just det som vi inom tidskriftsbranschen traditionellt är bra på. Vi förklarar, sätter i sammanhang och nyanserar. Vi har målgrupper som kräver att vi är kunniga och pålästa.

Historier som målar i svart och vitt får delningar och likes. Men det är gråskalorna som behövs för att minska polariseringen. Visst kan vi använda grått, utan att bli trista?
Facebook är opinionsbildarnas nya favorit, och vi har undersökt vilken roll Facebook kan komma att spela i det svenska valet.

Det demokratiska samtalet har fått nya förutsättningar. Men de traditionella mediernas viktiga uppgift består, och jag hoppas att tidskrifterna vågar vara både djupa, gråa och nördiga i sin journalistik inför valet. Dessutom skulle jag gärna se fler granskningar av felaktigheter på nätet, där granskaren är just en tidskrift.

Barbro Janson Lundkvist, chefredaktör Allt om Tidskrifter

De sprider felaktigheter

Satiriker

Det som satirsidor publicerar är ofta helt legitimt men kan misstas för verkliga nyheter, särskilt om sidorna inte är tydliga med sin identitet. Ibland är syftet att generera trafik för att få annonspengar.

Främmande makt

De sprider desinformation och påverkar andra länder genom fejkkonton. Det har skett från ryskt håll, men även andra aktörer utomlands ägnar sig åt manipulation i sociala medier.

Övertygade

De vill påverka dig i olika frågor, och fortsätter att hävda ”fakta” även sedan de blivit motbevisade. De använder ett laddat språk och ofta starka bilder. Här ingår även konspirationsteorier.

Bedragare

Vill tjäna pengar, ibland komma åt dina uppgifter. De försöker lura dig på många sätt: genom klick, tävlingar och falska profiler på sociala medier. Resultatet kan bli dyrt för dig.

Vanligt folk

De sprider rykten, kedjebrev, missförstånd, skämtar och experimenterar. Ett vanligt problem är efterlysningar där information undanhålls eller förvrids. Motiven varierar stort, men handlar ofta om obetänksamhet.

Viralsajter

De sprider skruvade artiklar på Facebook med målet att generera stor trafik, för att få annonspengar.

Traditionella medier

Inte heller Även traditionella medier sprider ju felaktigheter, ibland för att få klick och ibland för att de inte faktagranskat tillräckligt.

Glasögon och datorskärm

“Avsikten kan vara att försvaga Sverige”

Främmande makt kan försöka påverka det svenska valet. Syftet kan vara att minska manöverutrymmet för Sverige.

De senaste åren har det förekommit försök att påverka val i andra länder, till exempel i USA och Frankrike. Det vore naivt att tro att inte det svenska valet i höst kommer att utsättas, säger Mikael Tofvesson, chef för Enheten för omvärld och beredskap på MSB, Myndigheten för samhällsberedskap.

Amerikanska myndigheter har offentliggjort 3 000 riktade Facebook-annonser med ryska aktörer som avsändare. Annonserna spreds med syftet att påverka USA-valet och destabilisera det amerikanska samhället.

Huruvida ryska aktörer skulle vara aktiva mot Sverige vill inte Mikael Tofvesson uttala sig om. Men han säger att utifrån erfarenheterna från andra länder kan påverkan ske i huvudsak på tre olika sätt. Det kan handla om försök att påverka förtroendet för valets genomförande, påverka möjligheten att överhuvudtaget genomföra valet. Eller försöka påverka folks åsikter och värderingar, underblåsa polarisering och konflikt.

Vad är främmande makters motiv till att påverka det svenska valet?
– Syftet skulle kunna vara att skapa en svag ledning för landet. Det kan göra att manöverutrymmet för Sverige minskar på det internationella planet. Avsikten kan vara att försvaga Sveriges ställning i utrikespolitiken.

Det har förekommit vittnesuppgifter från en ”trollfabrik” i St Petersburg där anställda systematiskt har jobbat med fejkade Facebookkonton i syfte att påverka främmande makt. Hur känner man igen ett ryskt troll?

– Det är svårt att veta vem som ligger bakom ett fejkat konto och uppsåtet bakom. Teknisk bevisning krävs. Men möts man av ett spektakulärt rykte så bör man hur som helst kolla källan och sanningshalten.

Donald Trump

Fejkade nyheter – förr och nu

Inget nytt under solen. Kolla de här fejkade nyheterna från förr.

1835
För att få fler prenumeranter publicerar The New York Sun en serie artiklar om upptäckt liv på månen.

1897
Det sprids ett rykte om att Mark Twain är döende. Kanske till och med död. Twain svarar New York Journal: ”Ryktet om min död är överdrivet.”

1903
Clarksburg Daily Telegram publicerar avsiktligen den falska nyheten om en viss Mejk Swenekafew, som skall ha skjutits efter ett bråk om en hund. Nyheten dök sedan upp i Clarksburgs Daily News – vilket var hela syftet. Man ville bevisa att konkurrenten stal sina nyheter: Swenekafew baklänges blir We fake news.

1917
Det är första världskriget och både Times och Daily Mail i London publicerar vittnesmål från ”anonyma källor” som besökt en ”kadaverfabrik” i Tyskland, där man enligt källorna extraherar glycerin från döda soldater för att tillverka soppa och margarin.

1938
HG Wells science fiction-berättelse Världarnas krig sänds över radio i USA, bland annat i form av fingerade nyhetsinslag. Många lyssnare missar att det är fiction och får panik när de tror att utomjordingar på riktigt attackerar USA.

Moderna osanningar

Donald Trump och migration har varit bränsle till felaktigheter de senaste åren.

2016
Trollfabriker försöker genom annonser på twitter lura väljare i det amerikanska valet att man kan rösta på Hillary Clinton via sms.

2016
En person som kallar sig Simon Rowntree och menar sig vara fotbollsjournalist twittrar att Trumps anhängare firade på Manhattan och ropade ”Vi hatar muslimer, vi hatar svarta, vi vill ha vårt land tillbaka”. Tweeten delades över 140 000 gånger.

2016
Den högervridna pro-Trump-sidan Endingthefed.com ”avslöjar” att påven Fransiskus stödjer Donald Trump i valrörelsen. Påven tvingas dementera.

2016
Vi närmar oss jul och SVT Jönköping rapporterar om att Trafikverkets lyktstolpar på vissa orter inte längre kommer lånas ut till julbelysningen. Hatsajten Infowars sprider lögnen att det är en eftergift för muslimska flyktingar.

2017
Missbrukare lever rövare i en kyrka i Kristianstad. En trollfabrik i Makedonien hittar på att vandalerna är muslimska flyktingar, och nyheten går över världen och delas på Facebooksidor med över 10 miljoner följare.

Allt om Tidskrifter omslag med Patrik HadeniusDet här reportaget publicerades ursprungligen i Allt om tidskrifter nr 1, 2018.

Du kan läsa hela tidningen och prenumerera gratis här.

TIDSKRIFTSLEVERANTÖRER

  • NewsFactory

    NewsFactory levererar resultat. Via lång erfarenhet och idéförsäljning öppnar NewFactory nya marknader för existerande tidskrifter.

  • PositionEtt

    PositionEtt AB är ett konsultföretag som arbetar med utveckling av informationssystem baserade på modern databasteknik.

  • Punamusta

    Letar ni efter ett pålitligt och stabilt tryckeri? Då har ni hittat rätt! Punamusta trycker allt ifrån visitkort till kataloger och tidningar, med små upplagor upptill miljon upplagor.