Så blir du en viralgranskare

Torsdag 13 mars 2018

Henrik Ek är editionschef på Metro. David Peterson är redaktör för Viralgranskaren. Avdelningen är både en trafikdragare och viktig för Metros varumärke.

Henrik Ek är editionschef på Metro. David Peterson är redaktör för Viralgranskaren. Avdelningen är både en trafikdragare och viktig för Metros varumärke. 

Metro är den svenska publicist som mest innovativt motarbetat fejknyheter. Vi åkte dit för att lära oss viralgranskningens ABC.

Text: Tim Andersson
Foto: Jessica Segerberg

Inne på Metro ligger dagens tidning i högar. En av artiklarna handlar om väljarnas oro för fejknyheter under valrörelsen.
Det är viralgranskaren David Petersons uppgift att de inte står oemotsagda.

Han började här i september förra året, men har redan hunnit göra en del uppmärksammade granskningar. En handlade om en film som spreds i januari och kallades ”Nyår i Rinkeby”. På filmen ser man personer rikta raketer och smällare mot allmänhet och polis.

– Jag kunde ganska snabbt konstatera att det inte utspelade sig i Rinkeby. Antagligen är filmen två år gammal och från Algeriet.

Viralgranskaren är en avdelning på Metro som granskar virala fejknyheter utifrån två kriterier: att de sprids i Sverige och att många lurats av dem. Den grundades 2014 av Åsa Larsson, Jack Werner och Linnea Jonjons.

Åsa Larsson, Metro. Foto: Magnus Bergström– Vi ville kila in oss mellan människans finger och delaknappen och säga, vänta lite, vi kollar upp den här grejen åt dig först så kan du sprida det vidare sedan, säger Åsa Larsson, som nu är mammaledig.

Förutom att skriva granskningar – som alla på Metro också kan och får göra – är viralgranskarnas viktigaste uppgift att upprätthålla den täta och öppna dialog med läsarna som de lyckats skapa.

Det hör dagligen av sig personer som vill veta om uppgifterna i en artikel eller en film är sanna, och alla ska få svar – även om det inte är tänkt att bli en artikel.

– Det är ett slags minigranskningar som jag gör varje dag. Ibland kan de innebära ett ganska stort arbete, säger David Peterson.

Viralgranskaren har också blivit en framgång för Metro i stort. Den är nu tidningens viktigaste del, enligt editionschefen Henrik Ek.

– Den är central när det kommer till att marknadsföra oss som varumärke och för att göra en trovärdig tidning. Och rent krasst: När vi publicerar granskningar drar trafiken i väg direkt.

Han berättar att tidningen står inför ett skifte: Viralgranskaren ska få en mer framskjuten plats. Särskilt på nätet, men också i print. En del av valsatsningen innebär dessutom en Valgranskare, som ska fungera ungefär på samma sätt men koncentrera sig på granskningar av politiska påståenden.

– Vi kan inte slåss om breaking news med kvällstidningarna eller om ekonomin med morgontidningarna, men på det här området är vi överlägsna alla andra.

Så viralgranskar du ett inlägg

Vad är källan?
En fejkartikel är ofta resultatet av flera rewrites och kommentarer. Försök att leta dig tillbaka till den ursprungliga källan.

Vem ligger bakom inlägget?
Kolla upp personen eller organisationen bakom inlägget: verkar den trovärdig? Har den en agenda? Tveka inte att höra av dig direkt till den person som ligger bakom inlägget. Förvånansvärt ofta vill de berätta.

Vad föreställer bilden – egentligen?
Kanske föreställer bilden någonting annat än den utger sig för att göra. För att ta reda på det korrekta sammanhanget kan du ladda ned bilden och ladda upp den på Google images. Använder du Google Chrome högerklickar du bara på den och väljer ”Sök på Google efter den här bilden”.

När publicerades artikeln?
För att ta reda på när den nyhet som inlägget behandlar först publicerades: Leta efter nyckelord i inlägget, skriv in dem i Google, klicka på ”sökverktyg” och sedan på ”När som helst”. Då kan du söka på ett tidsintervall och förhoppningsvis hitta tidpunkten för publicering.

Finns det mer information?
Om du vill veta om en bild manipulerats kan du kolla upp dess EXIF-data genom att ladda upp bilden på regex.info/exif.cgi. EXIF-data är ett slags lagrad information, och den kan ge dig uppgifter om vilken sorts kamera som tagit bilden, vilka kamerainställningar som använts, om bilden är redigerad och när den är tagen.

När publicerades bilden första gången?
För att försöka ta reda på när en bild först publicerades kan du under Googles sökfält välja ”sökverktyg” och sedan klicka på ”tid”. Du kan då sortera efter bilder som till exempel lagts upp de senaste 24 timmarna eller bilder som publicerats mellan 2008 och 2018.

Att Viralgranskaren uppskattas av bransch, ägare och drygt 87 000 följare på Facebook är en sak. Men vilken effekt har granskningarna på dem som sprider fejknyheterna?

David berättar att han ibland får arga kommentarer, men aldrig den typ av organiserade troll som annars brukar vara snabba på att fylla kommentarsfält och mejlinkorgar när det är något de inte gillar.

Beror det på att dessa grupper inte nås av granskningarna?

– Ja, vi tränger inte in i Stå upp för Sverige-grupperna. Däremot kan vi se att vänner till profilerna bakom grupperna skriver i kommentarsfälten, att ”det här är inte sant”, och så länkar de till en granskning av oss.

Det finns opinionsbildare som menar att viralgranskningarna rent av kan vara destruktiva – risken är att de bara ger de falska påståendena ännu större uppmärksamhet.

Åsa Larsson är medveten om faran.

– Varje publicering måste föregås av en avvägning. Men om 10 000-tals människor sett någonting falskt snurra runt på nätet – då tycker jag att det finns plats för en faktagranskning.

För att granskningarnas slutsatser inte ska kunna missuppfattas brukar Viralgranskaren stämpla ”sant” eller ”falskt” på artiklarna.
Viralgranskningen kommer att bli allt svårare fram över, menar David Peterson. De som sprider falska nyheter för att påverka blir bättre på att väva in lögnerna i sanningar. Och tekniken för att manipulera film utvecklas snabbt.

Åsa Larsson menar att fler journalister behöver ta sig an fejknyheterna.
När redaktioner stöter på lögner som cirkulerar tror jag att de ofta tänker: det här är ju bara skitsnack – då ska vi inte skriva om det. Men det tycker jag att man ska. Om många blivit lurade har det ett nyhetsvärde.

ViralgranskarenAllt om Tidskrifter omslag med Patrik Hadenius
Viralgranskaren är en avdelning på Metro som granskar virala fejknyheter utifrån två kriterier: att de sprids i Sverige och att många lurats av dem.
Alla på Metros redaktion kan och får skriva viralgranskningar, men två personer jobbar med det på heltid.
Förutom att producera artiklar har Viralgranskaren också instiftat Källkritikens dag och skapat skolmaterial på temat källkritik.

Den här artikeln publicerades även i vår tidning Allt om tidskrifter, nr 1, 2018.
Prenumerera gratis här.

TIDSKRIFTSLEVERANTÖRER

  • Sörmlands Printing Solutions

    Som tidskriftstryckeri har Sörmlands Printing Solutions varit ledande i många år och det är en tradition vi är stolta över.  Att med modern utrustning och engagerad personal kunna möta dagens utmaningar ger oss motivationen att ständigt utvecklas och bli bäst på det vi gör. 

  • Informa

    Informa är säljbolaget för tidskrifter som vill öka sina intäkter. Hos oss får du som uppdragsgivare en professionell säljavdelning och speaking partner, som satsar långsiktigt och målinriktat.

  • Aller

    Aller Tryck A/S är ett modernt rulloffsettryckeri som ligger i Köpenhamn. Tryckeriet är helt anpassat för att trycka veckotidningar och tidskrifter till den Skandinaviska marknaden.