Så påverkas tidskrifterna av medieutredningen

Torsdag 8 november 2016

Medieutredningen

Det finns starka skäl för tidskriftföretagen att sätta sig in i förslaget till ett nytt mediestöd. Det öppnar för tidskrifter – och även om det är högst osäkert om det kan bli verklighet, så lär tankarna bakom det att färga de närmaste åren av mediepolitik.

Sveriges Tidskrifter har tagit del av medieutredningen och nedan följer en analys av innehållet med fokus på konsekvenser för vår bransch. Du kan ladda ner hela utredningen på medieutredningen.se och se webbsändningen från presskonferensen här.

Det krävs en ny mediepolitik, ett grepp över i stort sett hela det politiska fältet, och enhetlighet. Utgångspunkten är den enskilde medborgaren och hennes eller hans möjligheter att medverka i demokratin.

Och det är bråttom: ”De sociala medierna har påverkat medieekologin mer de senaste fem åren än någon annan förändring på 500 år. Konvergensen gör att medieslagen blir allt svårare att särskilja”, skriver utredningen.

Medieutredningen skulle enligt direktiven tänka brett, och tog också ett kraftfullt grepp redan i sin analys av mediefältet, som presenterades i delbetänkandet förra hösten. I slutbetänkandet utvecklas analysen vidare. Men när det kommer till konkreta politiska verktyg smalnar det av till att i stort sett bara handla om ett nytt mediestöd, en ersättning av det nuvarande presstödet. Det ska riktas till ”medier som har ett redaktionellt innehåll bestående av regelbunden allsidig nyhetsbevakning och kritisk granskning av för demokratin grundläggande processer och skeenden”.

Förslagets huvuddrag

  • Det ska gälla från 1/1 2018 – det vill säga två år innan dagens presstöd ska ha ersatts enligt EU-kommissionens beslut.
  • Det ska byggas ut med 55 miljoner de tre åren 2018, -19 och -20, så att det 2020 omfattar 732 miljoner. Pengarna ska hämtas från nuvarande kulturpolitiska medel. Detta räcker egentligen inte, men är en början.
  • Produktionsstödet till ett enskilt företag får ett tak på 25 miljoner. Till det kan komma distributionsstöd och innovationsstöd.
  • Det ska vara kanaloberoende. Det är inte upplaga utan rörelsekostnad som är stödgrundande. Några krav på intäkterna ställs inte.
  • De gamla begreppen för vad som är allmän nyhetstidning öppnas upp. Minst 45 utgivningar/sändningar per år är periodicitetskravet. Det betyder att en tidskrift som Fokus kan vara stödberättigad.
  • 60 procent av innehållet ska vara redaktionellt och av det minst en tredjedel egenproducerat.
  • Demokratikrav kommer att gälla – allas lika värde. Någon generell rättighet handlar det inte om.
  • Det ska finnas särskilda stödmedel för publicistik i ”underbevakade” geografiska områden. Det stödet på en halv miljon per kommun läggs till produktionsstödet.
  • Stödmottagaren får inte dela ut vinst till ägarna. Om så görs kommer återbetalningskrav.
  • Beviljat stöd ska bygga på att det ska kunna avvecklas efter tre år. Stödberoende är emot EU:s principer.
  • En ny mediestödsnämnd ska inrättas. Den ska i görligaste mån göras fri från statligt inflytande och därför domineras av medieexperter. Idealt är om nämnden juridiskt kan kopplas loss från staten och placeras hos en organisation skapad av mediebranschen.
  • Nämnden ska kunna ställa krav på att den som får stöd är anslutet till ett medieetiskt system.
  • Nämndens beslut ska inte kunna överklagas.

Stöd till fler medier än bara dagspress

Förslaget öppnar för andra medier än dagstidningar, till exempel tidskrifter, på papper och digitalt. Veckoutgivning – veckosändning är minimikravet. Centralt är vad som menas med ”allmänna nyhetsmedier”.

Så här utvecklas det:
”Mediestödet bygger i likhet med presstödet på att stödberättigade medier ska ha en allmän, snarare än en avgränsad, inriktning. Det är dock inte möjligt att peka ut vissa ämnes- eller samhällsområden som per definition för smala eller tillräckligt allmänna för att komma i fråga för mediestöd. Om ett medium riktas särskilt till t.ex. barn eller är inriktat på en särskild samhällsfunktion eller en avgränsad maktstruktur, t.ex. rättsväsendet, ska det fortfarande ha möjlighet till mediestöd om inriktningen är allmän. Utan denna öppning skulle det i praktiken vara svårt för ett medieföretag att skapa för målgrupperna relevanta medier.”

En allmän inriktning ska läsas som att medier som representerar särintressen inte är berättigade till stöd. Publicistiken ska ha flera perspektiv.

Demokratikraven för stöd – som ekar av den diskussion som fördes efter det att högerextrema Nationell Idag fick presstöd – innebär att mediet ska ”präglas av principen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet,”. Vad gränsvärdet är för det godtagbara lär lämnas till nämnden att bestämma från tid till annan.

Det ska också ställs krav på ”hög kvalitet och inre mångfald”, på tillgänglighet och en god användarförankring.

Kerstin Neld vd Sveriges TidskrifterKommentar: ”Viktiga röster förbigås i medieutredningen”. Medieutredningens slutbetänkande definierar medier med rötterna i det förflutna, skrev Kerstin Neld i en första kommentar till utredningen.

Det nya mediestödet är en ekvation med en rad okända faktorer:

  • Kan den politiska processen hantera en förändring på bara drygt ett år? Tunga socialdemokraten Berit Högman, vice gruppledare, har sagt att hon inleder samtal om förslaget med sina riksdagskollegor, detta alltså långt innan remissvaren kommit in. Räcker det? Förslaget ska passera remissinstanser, riksdagen i omgångar, regeringen för att bli proposition, och godkännas av EU-kommissionen.
  • Efter beslutsprocessen ska mediestödsnämnden etableras och bemannas. Bedömningarna ska från start vara rimligt rättssäkra. Detta utifrån kriterier som innebär mycket mer av bedömningar än det gamla presstödet. Att allt ska vara på plats hösten 2017, efter att de formella besluten har fattats är milt uttryckt osannolikt.
  • De företag som idag har presstöd behöver kunna förutse hur villkoren för verksamheten ser ut 2018. Även om det kommer att finnas övergångsregler. Knappast möjligt.
  • De 165 miljonerna ska hämtas från andra delar av kulturområdets budget. Motståndet kommer att vara stort, varifrån de än ska tas.
  • Den nya mediestödsnämnden ska helst placeras hos en juridisk person skapad av mediebranschen. Anette Novak har känt sig för om detta. Kommer det att accepteras av statsmakten? Att Sveriges Tidskrifter glömts bort i en uppräkning av de organisationer som kan bygga och ingå i nämnden får man hoppas är en lapsus.
  • Nämnden kommer att få stor makt – bedömningar, mannamån om man så vill, kommer att vara oundvikliga. Kommer det att kunna hanteras?

Finansiering av stödet är en central fråga. Hur mycket handlar det om? Trösklarna i stödet är byggda utifrån att pengarna som finns idag ska räcka med visst tillskott – men osäkerheten är stor, konstaterar utredningen. Var ska medlen tas?

Utredningen vill gärna att staten skaffar sig nya intäkter till medieområdet, men sådana förslag lämnar man därhän – till en mediefinansieringsutredning. De pengar som behövs till det utökade mediestödet ska därför hämtas från ”utgiftsområde 17” i statsbudgeten, kultur, medier, trossamfund och fritid. För 2017 har de en samlad budget på 14 521 miljoner, 14,5 miljarder.

  • 58 extra miljoner till mediestödet 2018 är 0,4 procent.
  • 110 miljoner 2019 är 0,8 procent.
  • 165 miljoner 2020 är 1,1 procent.

Kan kännas som felräkningspengar, men kännbart om annat än osthyvel används. För att ta några exempel i närheten av presstödet:

  • Bidraget till litteratur och kulturtidskrifter är på 148 miljoner.
  • Statens medieråd kostar 22 miljoner.
  • Stödet till taltidningar är 58 miljoner.
  • Myndigheten för tillgängliga medier får 120 miljoner.

Hur omfördelningen ska göras blir ministerns, regeringens och riksdagens huvudvärk.

Vad händer nu?

Förutsättningarna för att mediestödet ska vara verklighet 1 januari 2018 är alltså synnerligen små. Men det finns all anledning för tidskriftföretagen att noga analysera förslaget, följa och delta i debatten om det. Öppningarna är möjligheter, begränsningarna och ramarna kan dels ifrågasättas i remissvar och debatt, dels användas för en analys av hur den egna verksamheten är byggd.

Ett steg längre bort från centrum föreslår utredningen ett nytt offentligt finansierat mediebolag, som ska producera journalistik där kommersiella aktörer inte förmår. Det ska dock inte vara en egen kanal, utan publicera sig genom andra.

Det ska finansieras med en 6-procentig effektivisering av public service. En sådan process är inte möjlig om man inte slår ihop SVT, SR och UR. Går det skulle det ge 480 miljoner – en verksamhet i storleksordningen Utbildningsradion. Det nya bolaget ska dock inte slås ihop med de andra tre.

Det här kommer att underkännas av public service, som reagerade starkt när medieutredningen diskuterade möjligheten av sammanslagning i våras.

Utredningen tar upp några andra skisserade förslag:

  • En satsning på höjd ambitionsnivå vad det gäller digital infrastruktur. Bredbandstillgång ska gälla inte bara ”där man bor utan där man är”.
  • En investeringsfond för nystartade medieinitiativ.
  • Att medborgarnas medie- och informationskunskaper ökas genom en utbildningssatsning som tar bibliotek, skolor, skolbibliotek och studieförbund i anspråk.
  • Att det mediala civilförsvaret stärks genom bättre samordning – ett svar på den accelererande desinformationen och brottsligheten på nätet.
  • Att myndigheters och skattefinansierade verksamheters påverkan på allmänheten regleras. Värt en utredning.
  • Att skärpta straff för hot mot journalister utreds.

Har Anette Novak och utredningen klarat uppdraget?

Direktivet säger att utredaren utifrån den breda analysen ska ”lämna förslag till utformning av nya mediepolitiska verktyg”. Verktygen ska vara ”konkreta genomarbetade och så långsiktiga som möjligt med tanke på att medieutvecklingen är pågående och kommer att fortsätta”.

Det enda utredaren uttryckligen ska låta bli är förslag till grundlagsändringar och ändringar som gäller public service under nuvarande tillståndsperiod, till och med 2019.

Direktivet hämtar sina exempel från nuvarande presstödet. Det kan ge en bild av att det är det som är handlingsutrymmet. Men det är en besvikelse att inte utredaren mäktat med att konkret föreslå och analysera fler verktyg, framför allt av effekterna av en sänkt digitalmoms.

Det är svårare att föreslå och analysera konsekvenserna av nya skatter för att finansiera en utvidgad mediepolitik, men även det saknas. Ett omtag i dessa frågor, med en ny utredning om mediefinansieringen som utredaren föreslår, finns det egentligen inte tid till.

TIDSKRIFTSLEVERANTÖRER

  • Annonskraft

    En erfaren och engagerad säljkår som trivs på jobbet och drivs av nytänkande. Vi har sedan 2000 samarbetat med flera av de stora medieaktörerna, både vad gäller print och digitalt.

  • NewsFactory

    NewsFactory levererar resultat. Via lång erfarenhet och idéförsäljning öppnar NewFactory nya marknader för existerande tidskrifter.

  • Anygraaf

    Anygraaf är ett finskt företag som har mer än 25 års erfarenhet av systemutveckling för tidnings- och mediehus. Anygraaf har dotterbolag i Sverige och i USA. Vidare finns samarbetspartners i Holland och Tyskland. Anygraafs produktportfölj täcker alla behov som finns i mediehusen – från redaktionella system, annons- och upplagesystem till kalkylering av tryckuppdrag.