Så hanterar Sveriges Tidskrifter tryckerimomsen

Sveriges Tidskrifter korridor

I flera års tid har vi som branschorganisation hjälpt våra medlemmar att kräva tillbaka moms-pengar. Det rör sig om pengar som retroaktivt betalats ut till svenska tryckerier, baserat på ett kryphål i lagen, och som på grund av Skatteverkets agerande riskerade att drabba vår bransch väldigt hårt. Processerna mellan förlag och tryckerier pågår fortfarande i flera fall, därför är det här en pågående, och stundtals invecklad, nulägesbeskrivning.

BAKGRUNDDagens Arbete förklarar tryckerimomshärvan på två minuter i följande klipp:

Så började allt

Frågan om den så kallade tryckerimomsen har av vissa kallats för den svenska beskattningshistoriens mest orättvisa konsekvens. Sveriges Tidskrifter har, under hela den tid som processen pågått och pågår, varit aktiva både i debatten samt gett juridisk hjälp till våra medlemmar.

Allt startade egentligen i och med att Sverige 2002, helt enligt EUs momsdirektiv, beslutade att tillämpa möjligheten för reducerad skatt för bland annat tidningar, böcker och tidskrifter. Momsen för dessa varor sänktes då från 25 procent till 6 procent. Det avsåg vid detta tillfälle priset på själva tidningen. Trycket av tidningen ansågs då vara en tjänst och inte en vara, och skulle fortsatt beläggas med 25 procent moms. Allt hade varit frid och fröjd om regeringen också hade följt Eu:s rekommendationer att införa krav på ”kreditnota” för de företag som begär och får tillbaka moms. Det gjorde man inte förrän 2008 – fem år senare.

Så hittades ett kryphål i lagen
När en dom i EU‐domstolen under 2010 slog fast att vissa tryckeritjänster var att betrakta som varor, och därmed skulle ha 6 procent i moms, uppstod ett kryphål i lagen. Ett antal skattekonsulter uppsökte tryckerier och upplyste dem om deras möjlighet att begära tillbaka mellanskillnaden mellan 25 procent och 6 procent för åren 2003-2008. Det rörde sig om miljardbelopp. Totalt har staten betalat tillbaka 3,3 miljarder till tryckerierna (jämför gärna med presstödet som är cirka 570 miljoner!). Staten menar att man räknade med att tryckerierna skulle betala tillbaka dessa pengar till sina kunder. Men regeln om att utfärda kreditnota för de företag som fått tillbaka moms infördes ju inte förrän 2008. Lite förenklat kan man säga att det inte fanns någon lag som tryckerierna var tvungna att följa, men möjligen kunde man ha förväntat sig att deras moraliska kompass skulle ha talat om för dem att förfarandet var felaktigt. Skatteverket märkte snabbt hur stora belopp som skulle betalas ut, och vände sig då till tryckeriernas kunder för att begära tillbaka pengarna.

Det stod tidigt klart för Sveriges Tidskrifter att vår del av branschen riskerade att drabbas särskilt hårt. När det gäller dagstidningar hade många under perioden egna tryckerier och tog därför in pengarna med ena handen.

Både stora och små tidskriftsförlag fick meddelande om så kallat följdändringsbeslut från Skatteverket. Och det handlade om avsevärda belopp.

Sveriges Tidskrifter stöttar medlemmarna att överklaga
Vi beslutade oss för att aktivt engagera oss i frågan. Initialt gjorde vi detta genom att anlita Mattias Fri, momsjurist på Svalner, i vår expertpanel. Ett antal juridiska dokument togs under åren 2012 och framåt fram för att hjälpa våra medlemmar att överklaga Skatteverkets krav. Dessa dokument finns samlade här(länk)

Med vår momsexpert hjälpte vi våra medlemmar att överklaga Skatteverkets beslut i förvaltningsrätten och sedan i de fall de inte fick rätt där, vidare i kammarrätten.

Den skatterättsliga delen av tryckerimomsfrågan avgjordes av högsta förvaltningsdomstolen (HFD) i januari 2014. Inför avgörandet skrev Sveriges Tidskrifters vd Kerstin Neld och ordförande Unn Edberg följande debattinlägg i Svenska dagbladet. Men HFD slog fast att efterbeskattning av tryckerikunderna (Sveriges Tidskrifters medlemmar bland andra) kunde ske. HFD sa att det inte är oskäligt att efterbeskatta kunderna om det inte är så att det är omöjligt eller orimligt svårt för kunderna att få pengarna tillbaka från tryckerierna.

Våra medlemmar tvingas stämma tryckerierna
HFDs dom innebar att kunderna (våra medlemmar) tvingades vidta civilrättsliga åtgärder mot(det vill säga stämma) sina tryckerier, för att visa att de inte kunde få tillbaka sina pengar. För att bistå våra medlemmar i denna fas av processen anlitade Sveriges Tidskrifter Advokat Bertil Hubinett , expert på civilrätt. Under en period om 3 månader bistod han våra medlemmar med råd och dokument för att stämma tryckerierna ”på rätt sätt”.

Dom faller – tryckerierna kan tvingas att betala tillbaka momspengar
Högsta domstolen(HD) meddelade i december 2015 beslut i den civilrättsliga frågan. Detta beslut har fått prejudicerande effekt när de lägre instanserna i de allmänna domstolarna dömer i själva sakfrågan. Det HD beslutade var att kunderna på grunden conditio indebiti (misstagsbetalning) hade rätt att erhålla återbetalning av skatten från sina tryckerier. I och med detta beslut var våra medlemmars krav på sina tryckerier civilträttligt fastställt.

Under perioden fram till detta beslut hade Sveriges Tidskrifter vid flera tillfällen uppvaktat Skatteverket (SKV) i frågan. De hänvisade vid varje tillfälle till att frågan inte var civilrättsligt avgjord. När nu så var fallet, fick vi orsak att uppvakta SKV igen. I samband med detta möte meddelade SKV att de med anledning av HD-beslutet skulle publicera ett ställningstagande avseende den fortsatta handläggningen i tryckerimomsärendena. Sammanfattningsvis uppmanades kunderna i detta ställningstagande att aktivt återkräva det följdändrade beloppet från tryckeriet för att inte slutligen drabbas av en kostnad i verksamheten. I de fall då kunden trots aktiva åtgärder inte har fått återbetalning av tryckeriet på grund av konstaterad betalningsoförmåga har kunderna under vissa förutsättningar möjlighet att få följdändringsbeslutet omprövat av Skatteverket. För det första krävs att tryckeriets betalningsoförmåga är bestående och kommit till uttryck genom inledandet av ett insolvensförfarande, det vill säga konkurs eller rekonstruktion. Konkursförvaltaren eller rekonstruktören ska för det andra ha utrett möjligheterna till återvinning och klarlagt vilken betalning som kunden kan komma att få i form av utdelning eller ackordlikvid. Det är först därefter som en omprövning av följdändringsbeslutet kan ske.

Tryckerier går i konkurs som konsekvens
HD-beslutet har lett till att tryckerier har blivit insolventa eller gått i konkurs, exempelvis Sörmlands Grafiska AB. De som har skattemål kvar som handläggs av förvaltningsrätten eller kammarrätten processar nu om en konkurs i sig innebär att det är omöjligt eller orimligt svårt att erhålla återbetalning av tryckeriet trots att konkursen ännu inte är avslutad, det vill säga att det är ovisst om någon utdelning kommer till stånd.

Kammarrätten i Stockholm har i en dom satt ned den ingående momsen i följdändringsbeslutet. Konkursboets utdelningsprocent var beräknad till att bli cirka 45 procent av kundens fordran. Kammarrätten ansåg att tryckeriets konkurs får medföra att det i vart fall är orimligt svårt att få ersättning från tryckeriet för den felaktigt betalda momsen avseende de 55 procent på fordran som inte kunde delas ut ur konkursen.

Kammarrätten upphäver Skatteverkets beslut
Kammarrätten i Sundsvall har, trots att det funnits en beräknad utdelningsprocent om 10 procent, ansett att tryckeriets konkurs medfört att det är orimligt svårt för kunden att erhålla återbetalning från tryckeriet och upphävde följaktligen Skatteverkets omprövningsbeslut.
Som framgår ovan råder ingen konsensus i kammarrätterna när det gäller frågan om det är orimligt svårt eller omöjligt att erhålla återbetalning när tryckeriet är försatt i konkurs, vilket givetvis är negativt då utgången i skattemålet blir beroende av vilken domkrets kunden tillhör.

Sammanfattning och nuläge
Fler tryckerier kan möjligen komma att försättas i konkurs. Medlemmar som har avslutade processer i förvaltningsdomstolarna kommer i dessa fall att behöva invänta konkursavslut innan de kan begära omprövning hos Skatteverket. För de medlemmar som driver processer i dagsläget och där tryckeriet är försatt i konkurs, så finns fortfarande möjlighet att få hela eller delar av omprövningsbeslutet upphävt, beroende på vilken domstol som handlägger målet. Det ska också påpekas att Skatteverket har valt att överklaga domar angående konkurs då en dom utfallit till en medlems fördel, då Skatteverket inte delar uppfattningen att det är uppenbart oskäligt att efterbeskatta kunden innan konkursen är avslutad och utdelningen är klarlagd.

Ett antal medlemsförlag har valt att kräva skadestånd av staten. De företräds av Sveriges Tidskrifters civilrättsliga expert. Han anser att svenska staten har åsidosatt reglerna i EU-rätten och att Sveriges därför är ersättningsskyldigt/skadeståndsskyldigt gentemot de som lidit skada. De företag som han företräder har därför vänt sig till justitiekanslern och kräver staten på drygt 42 miljoner.

Sveriges tidskrifter fortsätter att aktivt bevaka tryckerimomsfrågan.

”För landets tidningar och tidskrifter är det förstås en Kafka-mardröm, som inte kan ta slut snart nog. Låt oss nu för journalistikens skull hoppas att Högsta förvaltningsdomstolen delar Kammarrättens bedömning. Annars blir följderna – för förlagen, för dess anställda och för alla läsare – oöverskådliga.”

Ur debattartikeln Skatteverket slår mot journalistiken, publicerad på SvD Brännpunkt och skriven av Unn Edberg och Kerstin Neld, ordförande respektive vd för Sveriges Tidskrifter.

TIDSKRIFTSLEVERANTÖRER

  • Trydells

    Trydells är specialister på tidskrifter och vi vet vikten av effektiva och säkra flöden. Nära 200 titlar går genom tryckpressarna varje år och nästan ingen är den andra lik. Hör av er till oss så berättar vi mer. Vi gillar tidskrifter helt enkelt.

  • Anygraaf

    Anygraaf är ett finskt företag som har mer än 25 års erfarenhet av systemutveckling för tidnings- och mediehus. Anygraaf har dotterbolag i Sverige och i USA. Vidare finns samarbetspartners i Holland och Tyskland. Anygraafs produktportfölj täcker alla behov som finns i mediehusen – från redaktionella system, annons- och upplagesystem till kalkylering av tryckuppdrag.

  • Kate

    Redesign, layout och utbildning. Kate är en pigg designbyrå med många års erfarenhet av tidningsdesign för magasin, organisationspress och dagspress.