Sveriges Tidskrifter uppmanar till aktion mot EU-dataskyddsförslag

Sveriges Tidskrifter uppmanar i ett brev EU-kommissionären Cecilia Malmström att agera om dataskyddsförslag. Inom kort lägger troligen EU-kommissionen fram ett förslag till en ny dataskyddsförordning. Om förslaget blir verklighet kan det komma att begränsa både offentlighetsprincipen och tidskriftsutgivarnas möjligheter att kommunicera med läsarna. Läs hela brevet här.

Ang. EU-kommissionens förslag till ny datakyddsförordning

Bästa Cecilia Malmström

Vi skriver till dig med anledning av det förslag till ny dataskyddsförordning som nu diskuteras inom Kommissionärskollegiet och som kommer att presenteras för Kommissionen inom kort.

Vi har med stor oro läst förslaget och hoppas därför att du har möjlighet att ta våra synpunkter under beaktande. Förslaget är på flera punkter direkt illa anpassat till verkligheten och innebär långtgående inskränkningar i möjligheten för Sveriges alla tidskrifter att nå sina läsare; en läsekrets som omfattar cirka 93 procent av befolkningen.

Vi vill särskilt uppmärksamma dig på dessa viktiga frågor:

1. I dag regleras persondataskyddet i ett direktiv (95/46/EC), som nu föreslås bli ersatt av en i medlemsstaterna direktverkande förordning. En förordning kan många gånger vara att föredra, men inte på det här området. Här behövs det utrymme för flexibilitet och hänsynstagande till förhållandena i de enskilda medlemsstaterna. För Sveriges del har detta varit mycket tydligt när det gällt att säkerställa att tryck- och yttrandefriheten och offentlighetsprincipen inte inskränks.

2. I förslaget till förordning finns vidare en artikel 5.2, som innebär ett så kallat opt-in-krav vid alla former av direktmarknadsföring. Det betyder att det krävs ett uttryckligt samtycke från varje enskild person innan denne kontaktas för direktmarknadsföring. En sådan ordning skulle innebära en drastisk förändring jämfört med dagens system, där direktmarknadsföring är tillåten mot alla som inte uttryckligen sagt nej till den (opt-out). I praktiken innebär det alltså att ett företag inte ens kan kontakta personer med vilka man har ett kundförhållande, om man inte säkert kan visa att ett samtycke till kontakten inhämtats. För tidskriftsbranschen, liksom för många andra branscher, skulle detta närmast omöjliggöra direktmarknadsföring som kanal. Tidskriftsläsare som gärna vill bli kontaktade med erbjudanden kan endast bli det efter omständliga samtyckesprocedurer.

När vi talar med flera av våra medlemsförlag uppger de att cirka 95 procent av alla prenumerationsförnyelser sker via adresserad direktreklam och att cirka 40 procent av alla nytecknade prenumerationer kommer från adresserad direktreklam. Det kan alltså bli svårt att teckna och förnya sin prenumeration på framför allt små tidskrifter och tidskrifter med en specialintresserad läsekrets. Och därmed finns en risk för en minskad läsning och medial mångfald.

3. För det tredje har vi, och flera med oss, noterat att den för säkerställandet av den svenska offentlighetsprincipen så viktiga ingresspunkten 72 i det gällande persondatadirektivet saknar motsvarighet i förslaget till förordning. Detta är allvarligt med tanke på att det svenska undantaget för offentlighetsprincipen i personuppgiftslagen vid implementeringen av persondatadirektivet genomfördes just med hänvisning till ingresspunkt 72, som tillkom på svenskt initiativ.

Vi hoppas och tror att du delar vår oro samt inför Kommissionens kommande beslut har möjlighet att verka för en förändring på dessa punkter.

Vänliga hälsningar

Kerstin Neld

Vd Sveriges Tidskrifter

Hans Larsson

Ordförande Sveriges Tidskrifter